Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II. Februari 1887 - A. Stjernstedt, Elise Orzeszko. Några biografiska notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Elise Orzeszko.
Några biografiska notiser.
åie slaviska folkens literatur, för några tiotal år sedan nästan
obe-/ kant utom sitt eget område, har på senare tider börjat att allt
mera läsas hos oss. Den räknar inom sig stora och snillrika
författare, och deras arbeten äro af den anledningen i hög grad
värda att läsas. Men detta är icke det enda skälet och knappast
det främsta. Det finnes ett annat, som visat sig ega en stor
dragningskraft och som gjort, att den slaviska literaturens alster kunnat
i vesterlandet samla en så talrik och intresserad skara af läsare, ja,
som gjort att många, synnerligen franska författare sjelfva vändt sig
till de slaviska länderna och från dem hemtat ämnen för sina egna
arbeten. Dessa länders literatur har nämligen för oss öppnat
inblicken i en nästan ny verld, ny i den meningen att de seder och
det samhälle den beskrifver, de omgifningar i hvilka den rör sig,
de karaktärer den framställer äro i så många och väsentliga afseenden
olika våra egna, att de åtminstone vid första bekantskapen göra
intrycket af något fullkomligt nytt. Dertill kommer, att denna nya och
obekanta verld, just vid den tid under hvilken vi få göra dess
bekantskap, är i många afseenden inbegripen i en stark brytning, om hvars
djupgående betydelse den sjelf är medveten, men hvars gång och
mål den ännu är långt ifrån att hafva klart fattat, ja, hvars vidare
ntveckling af många bland dess författare motses med stor misströstan.
Hvad vi nu sagt gäller naturligtvis i främsta rummet om den
ryska literaturen, och det är också för det mesta dess alster, som
genom öfversättningar blifva bekanta för vesterländska läsare. Men
äfven på den polska literaturen, som ingalunda är obetydlig, eger
det sagda sin fulla tillämpning. Ehuru det polska folket stått
den vesterländska odlingen närmare, har denna dock äfven hos dem
trängt in endast öfver ytan af samhället; och förhållanden, seder och
karaktärer äro äfven der tillräckligt egendomliga, ursprungliga och
från våra vidt skilda, för att vara för oss i hög grad intressanta och
lärorika. Dertill kommer, att det polska folket genom de lidanden,
som det undergått, och de utrotningsförsök, hvarför dess nationalitet
varit utsatt, men som det ihärdigt motsatt sig med hela segheten
och kraften hos en rikt begåfvad nation, har en alldeles särskild rätt
till värt intresse och vår medkänsla. Kampen om det polska folkets
rätt att vara till, som så ofta och så olyckligt förts på slagfältet,
föres lika ihärdigt på det andliga området, och hvarje författare af
framstående begåfning, hvarje arbete af betydenhet och talang är der
en seger för den polska nationaliteten.
I föregående häfte af denna tidskrift hafva våra läsare genom
en der i öfversättning intagen berättelse, Thadeus, gjort bekantskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
