Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II. Februari 1887 - Selma Lagerlöf, Intryck från scenen. Sonetter - En midsommarnattsdröm - Gounods Romeo - Don Juan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förstå vi älska ens, jag ber dig saga,
Hvem nu för sådan Pyramus väl doge
Och hvem för slik en Tisbe döden toge?
Gounods Romeo.
(Romeo: Arvid Ödmann.)
T$alkong och månsken och en fager tärna,
- En vinlöfkransad mur. en blomstergård,
En silkestickad drägt med gyllne bård,
Mer kan en älskare ej önska gerna.
En kulen natt förutan minsta stjerna,
Gift, tårar, lik, en sorgklädd minnesvård,
En skickelse, som döden kall och hård,
Mer kan en tragiker ej önska gerna.
Tolf långa, älskogsglödande duetter.
En kärlek, aldrig trött att kärlek svära,
Det må väl vara nog för sångarns ära.
En lycka, njuten under tvänne nätter,
Ett lif. på hvilket dikten kronan sätter.
Mer kan ej någon menniska begära.
Don Juan.
(Don Juan: Algot Lange.)
å scenen blickar Spaniens måne ned.
Sevilla sofver, men dess sköna vaka.
[ mystisk kappa och med plymer slaka
Don Juan tråder äfventyrens led.
Qväll efter qväll. så är det nu hans sed
[ sekler ren. han vänder jämt tillbaka,
Att »sköna dårars» ljufva famntag smaka,
Och stör med serenader nattens fred.
Han dansar sirligt Mozarts menuett
Och följer med till guvernörens fest.
Se’n spökets jern hand han förväget t/yckte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>