- Project Runeberg -  Dagny / 1887 /
67

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II. Februari 1887 - Hvarjehanda i qvinnofrågan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IOO

styrelsens ledamöter, som anser detsamma icke »lagligen grundadt»
och anför som skäl härför, att, enligt gällande förordning, endast
män kunna väljas till ledamöter; att, som för valbarhet fordras att
råda öfver sig sjelf och sitt gods, och qvinnan vid inträde i
äktenskapet måste blifva förlustig sin valbarhet, äfven detta utgör ett
hinder för den valdas lämplighet såsom fattigvårdsledamot, och att
slutligen enkefru Ohlsson är omkring 60 år, hvarför åldern äfven
borde utgöra ett hinder.

Om antalet manliga och qvinliga förbrytare anföra vi efter
Aftonbladet följande:

Att männen vida oftare än qvinnorna göra sig skyldiga till
brottsliga handlingar, hvilka hemfalla under lagens straffande arm, är
bekant och bekräftas äfven af erfarenheten från vårt eget land.
Sålunda voro af de 300 lifstidsfångar och 2,132 straffarbetsfångar,,
som vid 1885 års utgång voro inneslutna i våra fångvårdsanstalter,
bland de förra 246 män och 54 qvinnor och bland de senare 1,748
män och 384 qvinnor. Bland de mindre förbrytarne, eller de till
fängelsestraff dömde, räknas för hela året 1885 mot 11,063 män
705 qvinnor.

Sålunda bland de gröfre brottslingarne, eller lifstids- och
straffarbetsfångar omkring 4 ’/2 gånger och bland de öfriga förbrytarne
nära 16 gånger sä många män som qvinnor, och detta oaktadt
qvinnorna i vårt land äro ej obetydligt talrikare än männen.

Till qvinnornas nackdel har man påstått, att, om de också ej
så ofta begingo förbrytelser, de deremot lättare än männen återföllo
deri, sedan de en gång hade fallit. Äfven detta påstående håller
dock icke streck, åminstone hvad vårt land beträffar. Jämföra vi
könen just i fråga om det slags brott, som både försiggår vanligast
och der återfall äfven oftast förekommer, eller frågan om tjufnadsbrottet,
finna vi, att återfallen för qvinnorna utgjorde blott 33,3, men för
männen 37,8 proc. af hela antalet tjufnader.

Ännu skarpare framträder skilnaden i fråga om bestraffningar af
benådade lifstidsfångar. Bland dessa, hvilka för nyss nämda period
1876—1880 utgjorde 300 män och 36 qvinnor, gjorde sig nämligen
skyldige till återfall 98 män och 9 qvinnor, eller ungefär V3 af
männen, men endast 1 4 af qvinnorna.

Danmark. Den kvindelige FfCmskridts förening har framburit
för riksdagen en ansökan om kommunal valrätt för qvinnor, och
Dansk Kvindesamfund förbereder en petition i samma syfte.

Qvinnor i kyrkoråd. I kyrkorådet i Höve friförsamling invaldes
nyligen två gifta qvinnor. Sagde församling är säkerligen den första
i Danmark, hvarest gifta qvinnor erhållit valbarhet och rösträtt.

Från Kvindesamfundets verksamhet må framhållas den framgång
hvarmed föredrag rörande qvinnosaken hållits i landsorten, samt den
samling småskrifter som utgifvits, och hvari äfven förekommit den
förträffliga uppsats Om Kvindens Adgand till Forværf.» hvaraf
Dagny-meddelar en öfversättning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dagny/1887/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free