Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Möten för öfverläggningar i sedlighetsfrågan.1
agarne efter sedan lektur Personnes bok utkommit, stälde red:n
af Dagny en inbjudning till qvinliga medlemmar af
Fredrika-Bremer-Förbundet att sammanträffa för att taga del af och
samspråka om denna bok och andra nyss utkomna skrifter i ämnet.
Sedan en längre redogörelse lemnats för hr Personnes behandling af
sitt ämne: Strindbergs-literaturen i dess förhållande till osedligheten
bland skolungdomen, rörde sig samspråket hufvudsakligast om denna
skrift. I allmänhet syntes mödrarna samt de äldre medlemmarna af
sällskapet skänka hr Personne sitt varma gillande. Han hade velat
det rätta och utan menniskofruktan uttalat det; den varmaste sympati
för ungdomen var tydligen hans driffjeder, och han hade gifvit
särskildt hem och föräldrar oförgätliga väckelser, råd och lärdomar.
Vänner af federationen pästodo att hr P., genom sitt yttrande
mot denna, upphäft verkan af sin bok. Inbjudarinnan invände, att
hr P. i sitt uttalande mot prostitutionen och sitt likställande af man
och qvinna på dess område visat, att han icke kunde vara emot
federationen i sak om också i sätt.
En del yngre personer med sympati för den moderna literaturen
menade, att hr Personne varit orättvis mot den nya literära skolan,
att Strindberg tydligen nu mera vore själssjuk och derför otillräknelig,
att han på den grunden utan fara kunnat lemnas åsido, samt att.
såsom fr. Key i sin förträffliga uppsats i tidskriften Verdandi visat,
felet låge hos hemmen och att man endast borde låta den osedliga
literaturen ostörd uttömma sig sjelf, då den säkert skulle efterträdas
af något bättre .
Häremot opponerade sig starkt många, både äldre och yngre;
men å andra sidan måste man erkänna svårigheten om ej
omöjligheten att utan formligt återinförande af censuren på något verksamt
sätt förhindra spridningen af dåliga böcker. Bättre än lagens dom
vore opinionens. Kunde man, yttrade en framstående dam, bringa
det derhän att, såsom i England, hederligt folk aldrig köpte böcker af
erkändt dåliga förf:re: att bokhandlare, som ville behålla sina kunder
inom ansedda kretsar, aldrig sålde sådana skrifter, och icke ens upplyste
om hvar de kunde fås, så vore dertned mycket vunnet.
Återstod frågan: hvad är kriteriet på dåliga författarer Nästan
alla de närvarande enades om, att hr Personne icke hade rätt att
elit räkna fru Edgren. Farlig literatur vore icke detsamma som dålig-,
och farliga vore för tanklösa läsare både Ibsens, Kiellands och andra
stormäns skrifter, hvilka hr P. sjelf stälde högt. Att, såsom hr P.
gjort, sid. 66, antyda att »antalet qvinnor, som hos oss prostituera
sig med strindbergskt skriftställarskap», redan skulle vara ej ringa,
funno de flesta vara i hög grad orättvist. Mer än en sådan qvinna
’ Vi tillägga nägra blad för att låta läsaren följa med förhandlingarna i
en af dagens mest brännande frågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
