Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
nymäligaste hade målat hvar sin tafla och anställ en bortlottning af
dem öfver hela Skandinavien. Men då folk gerna vill roa sig men
ogerna köper eller ens tar lotter på taflor, så är det icke omöjligt, att
det sätt man valt är det mäst praktiska.
Underlig förefaller dock all denna lustighet när man hör - och
man hör det alla dagar — om de många begåfvade unga
konstnärer, som mer och mindre lida nöd, brist på vidare utbildning i sin
konst, brist på arbete, brist på bröd. Och just detta faktum att det
i vårt fattiga land finnas så öfver höfvan många konstidkare — det är
omöjligt att undgå den tanken, att det härflyter af någonting som icke
är så som det borde vara. Det finnas för få slag af lefnadsbanor
hos oss, Det praktiska och tekniska ligger nere hos oss; allt för få
äro de goda krafter, som söka sig dit. Det är som fölle det af sig
sjelf hos oss, att de unga männen skola studera eller bli konstnärer,
de unga qvinnorna konstnärinnor eller lärarinnor. Följden är, att vi
ha många begåfvade men blott ett fåtal praktiskt dugliga människor.
Derför komma vi på efterkälken pä områden, der vi kunde vara bland
de första. Våra vigtigaste näringar ligga nere. Våra fiskeriprodukter
t. ex. behandlas med så liten insigt, att de utträngas från den utländska
marknaden, skogen förminskas, m. m. m. m. Och hvad som icke är
det minst betänkliga af allt detta: utvandringen tilltager till en grad
som gör till och med de tanklösa betänksamma. En församling t. ex.
hade i år blott en rekryt att uppvisa. Och det är att märka, att det
är det bästa folket, som emigrerar. Dertill kommer en sorglig
egendomlighet hos de norska emigranterna. När de arbetat sig upp til!
välstånd i den nya verlden, återvända de icke till hemlandet såsom
tyskar och schweizare, utan de stanna der borta så vida de tåla
klimatet. Hvarje utvandrare är ett kapital som går förloradt för landet.
Derför hör man också mer och mer klagas öfver, att de ledande inom
nationen drifva storpolitik i stället att bringa dessa vigtiga spörsmål
på dagordningen. Hvarför, så frågar man, diskuteras i stortinget
juryinstitutionen och kyrkolagen medan näringarna ligga nere och
folkmängden förminskas? Vore det icke bättre, om man tänkte på att få
folk att stanna i landet oc.h att skaffa dem något att lefva af der?
M. S.
Praktisk välgörenhet.
Adresskontoren för arbeterskor.
"Si^dresskontoren för arbeterskor hafva egt bestånd i 6 år. De stiftades
rj\ af några för saken intresserade personer i afsigt att skaffa
arbets-förtjenst åt arbetssökande fattiga qvinnor och dymedelst i sin mån
söka minska lidande, brott och last. Man gick till väga på så sätt, att
man genom annonser, som tidningarna införde till nedsatt pris, och ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
