Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
så — utestängd från gedigna intressen — sysslar du endast så
mycket lifligare med icke oskyldiga, rent af förderfvande
småting, med att häckla och svärta just dessa män, som hindrat
luften från en friare och friskare verld att spela in i ditt trånga
område.
Detta är hvad fru Lenngren vill säga i denna sin
ungdomsdikt, och man har i första ögonblicket svårt att förena
yttrandena här med de nyss anförda råden till Betti. Man måste
erkänna, att man nästan får en känsla af sviken förväntan, dä
man här ser skaldinnan så att säga kapitulera och sträcka vapen
för den rådande tidsandan; man frågar sig själf: hvad kan hafva
förmått denna qvinna, som förefaller tillräckligt käck och
upplyst att kunna trotsa de fördomsfullas dom, att sålunda bryta
stafven öfver sig själf och sitt lifs arbete? Det är ej enda
gången man ser henne så, emot sin bättre öfvertygelse, hvilken
hon visade genom sitt lif i ord och gerning, skatta åt tidens
smak, ty så bör man utan tvifvel uppfatta de flesta af hennes
uttalanden i råden till Betti, skrifna som de äro vid en mera
framskriden ålder, då ungdomens hänsynslöshet men ock dess
uppriktighet fått gifva vika för fordringarna frän en verld som
ej älskade skarpa kanter; hon som så många andra fick således
-ackomodera» sig; i hvarje fall är denna själfmotsägelse
psykologiskt märklig, ehuru särskildt inom literaturhistorien ej ovanlig.
Mångt och mycket af råden till Betti har dock blifvit illa
uttydt. Så varnar skaldinnan visserligen sina medsystrar för att
gifva sig iton af beläsen» eller att föra sin beläsenhet till torgs,
men hon varnar dem ingalunda för att vara beläsna d. v. s. vara
i besittning af bokligt vetande. Och om, säger en af hennes
ypperste lefnadstecknare, professor Ljunggren, det sålunda heter
smed läsning öd ej tiden bort» o. s. v., så säges dermed endast,
att för qvinnan är ej boklig lärdom utan huslighet det förnämsta,
men ej att kunskap och bildning äro henne(likgiltiga, ty strax
derpå i samma dikt fordras af henne »ett odladt vett. en
upplyst själ», något som ingen kan få genom att vara tanklös,
likgiltig och okunnig.
Annu har man ej sett, att verklig, sann bildning, ordet
taget ej i betydelsen af endast ytliga minneskunskaper och s. k.
sällskapstalanger, utan en sådan bildning, som väcker ocli värmer
hjärtat, någonsin gjort en qvinna oqvinlig, men väl tvärtom, ty
okunnighet förenas ofta med råhet, och om denna än kan vara
bortslipad från ytan, så finnes den dock ofta i hjärtat och visar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
