Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
till trakterna bortom Avasaksa. Ändamålet med färden var att loda
och dragga i sjöarna, mäta bergens höjd med aneroidbarometrar och
samla växter. De färdades uppför Tengeli elf till sjöarna Löhijärvi
och Miekojärvi och bestego bland annat den tusen fot höga
Kurhuju-pukka, som troligen icke förut blifvit bestigen af någon dam.
Finska literatursällskapets första pris å 1,000 mark har tilldelats
fröken L. Hagman, föreståndarinna för finska samskolan i Helsingfors,
för hennes arbete: Fredrika Bremer, kuvaus vuosisatamme alkupuoletta
Detta pris utdelas hvartannat år för det bästa under denna period jiä
finska språket utkomna originalarbete.
Tyskland. Ett kem för frigifna qvinnor öppnades i
Scheiben-hardt, Baden, 1886 i januari. Fyra qvinnor voro då intagna, och
innan året gått om, hade 33 fatt en tillflyktsort derstädes.
Bad i folkskolor. För några år sedan gjordes ett försök i
Göttingen att i två af dess folkskolor, hvardera med omkring 700
lärjungar, införa bruket af bad. De erfarenheter, som enligt en
offentliggjord berättelse häraf vunnits, mana till fortsättandet af detta
helsosamma bruk. Ingen af lärjungarna tvingas att begagna sig af baden;
ingen undandrager sig likväl desamma. Kostnaderna härför anses vara
måttliga i förhållande till den nytta de åstadkomma.
Fröken CA. v. Ckauvin nämnes af tyska tidningar såsom en
framstående qvinlig naturforskare, särskildt på zoologiens område.
Resultaten af sina talrika undersökningar och experimenter samt af de
grundliga studierna af vetenskapliga verk har hon i åtskilliga skrifter
framlagt för allmänheten, hvilka skrifter äfven erhålla tillbörligt
erkännande af hennes manliga kolleger.
Frankrike. Qvinnan och hederslegionen. Bland de 18 qvinnor,
som erhållit hederslegionen, befinna sig 12 barmheTtighetssystrar. Dessa
hjältemodiga och själfförsakande qvinnor, som icke blott trotsat
epidemierna i ambulanserna, utan äfven slagfältets fasor, för att rädda
särade krigare från döden, äro ock väl förtjenta af denna utmärkelse.
Helt nyligen egde en ovanlig ceremoni rum vid militärsjukhuset i
Chäteau-dun, då general de Verdière, i närvaro af en afdelning soldater i gevär,
fäste hederslegionens kors på den vördade syster Julies hvita ordensdrägt.
Förutom de tolf ofvannämda, hafva följande qvinnor blifvit dekorerade:
m:lle Rosa Bonheur, den bekanta målarinnan; m:me Dodu, direktris
för telegrafstationen i Montreuil-sous-Bois; m:me Jarrethout,
skarpskyttarnes marketenterska; m:mes Dieulafoy och Furtado-Heine, den
förra känd för sina upptäckter och arbeten i arkeologien och den
senare för sin outtömliga människokärlek. Den första qvinna, som
erhöll detta utmärkelsetecken, var m:me Abicot de Ragis, hustru till
mairen af Oizou. Hon visade prof på ovanligt mod i kampen mot
trenne missdådare, hvilka trängt sig in i huset för att uppbränna det
municipala arkivet. Omgifven af lågor och sårad af ett dolkstygn,
egde hon dock nog sinnesstyrka att gripa en pistol och omsider drifva
våldsverkarne på flykten.
England. Ur ett uttalande af mr W. Besant till Times? med
anledning af den låga arbetslön, som i England tillkommer arbetande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
