Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Bref från Fredrika Bremer *).
Årsta d. 14:de Dec. 1865.
ölra, vi ha haft en riktigt magnifik debatt och ett riktigt
stor-fp, artadt dramatiskt uppträde på riddarhuset, som aldrig
stått mer lysande än i den stund det tog afsked från den
po-tiska skådeplatsen. Det kan kallas att dö med äran. Men
presteståndet! det stoppade sin ära på fickan ocli står nu der
utan den — ett bedröfligt skådespel! — Manderström,
Gripenstedt, Platen, alla dessa ministrar hafva talat bra och
karakteristiskt, egendomligt och manligt, men i L. De Geers
hållning och ord ligger något som för mig står öfver alla
dessa, något moraliskt ädelt, rent, stilla och stort, som icke
vill annat än det, rätta. Han är för mig: Excellensen!
Aftonen då nyheten om utgången pä riddarhuset med
tidningarne kom hit, och dagarne derefter kände jag, för
första gången efter min flyttning hit, liflig saknad af någon att
meddela mig med, och var nästan gråtfärdig deröfver
emellanåt. Dock gick det snart öfver sedan jag tog till pennan
och skref ett och annat, som du framdeles torde — känna igen.
En varm tack till dig och E:s för skålen! Grucl vare låf,
den känner jag mig med godt samvete kunna taga emot. Ja,
jag har arbetat för dessa. Men bättre, jemnare hade. jag
kunnat göra det. Men man lindar sig icke så lätt ur sekelsgamla
lindor, som man se’n barndomen blifvit insnörd i, och —
dessutom står den sanna och goda resignationen den falska bra
nära! När jag slutligen i Hertha sönderslet djerft den sistas
hämmande band. bortryckte dess slöja, äfventyrade jag, nej,
uppoffrade min popularitet som förf. Att jag kände det och
gjorde det ändå, har sedan gläclit mig, och skall glädja mig
i min dödsstund.
Qvinnan är, i det. Kungl, representationsförslaget,
verkligen och direkt medborgerligt berättigad, som väljande inom
communen, elmru man under diskussionen öfver förslaget
*) Dessa bref skrefvos kort före förf:s död, som inträflade den 1
januari 1866 och hafva sedan offentliggjorts. Efter niira ett fjerdedels
sekels förlopp, torde de nu, särskildt for Dagnys läsare, vara af intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
