Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
för främjande af deras uppgifter. "Qvinnan kan lättare skaffa
sig kännedom om de hjälpbehöfvandes personer ocli vidden
af deras behof, väcka och lifva deras håg till arbetsamhet,
främja bland dem ordning och sedlighet."
Det kan icke blifva svårt, skrifves det från Malmö, minst
i städerna att finna qvinnor, som med heder kunna fylla
ifrågavarande åligganden. Många äro i den ställning, att de
kunna egna tid och krafter åt allmänna värf och torde
derför önska en dylik verksamhet.
K. befallningshafvande i Upsala förorda med värme
reformen, yttrande bland annat: "Qvinnan är till lynnet vekare
än mannen, är i allmänhet i besittning af ett ömmare hjärta
och större medlidsamhet; men hon är ock, då hon hängifver
sig åt en med hennes natur öfverensstämmande verksamhet,
oförtrutnare att noggrannt fullgöra de förbindelser hon sig
åtager."
Samma motiv i svagare betoning gonomgå flertalet
öfriga utlåtanden. Många beklaga, att valet måst begränsas
till i kommunen röstberättigade qvinnor, hvarigenom kanske
just de lämpligaste personerna utestängas. Men allmänt
erkännes nödvändigheten af denna inskränkning, emedan gift
qvinna-, såsom stående under mannens målsmanskap, icke kan
åläggas penningansvar. Flertalet åberopar sig på den
omfattande och gagnrika verksamhet, som inom ifrågavarande
områden frivilligt öfvats af många qvinnor, ocli finner deri
ett skäl till för att bereda dem tillfälle att såsom samrådande
och beslutande taga del i resp. myndigheters arbete.
Egendomligt är att se huru nästan samma motiv
åberopas af reformens motståndare för alldeles motsatta yrkanden.
Typiska för det rena af styrkandet äro utlåtandena från
Falun och Östersund. Reformen, säges det, skulle göra
intrång på qvinnans af natur och samhällsordning förelagda
pligter, komma henne att försumma sina husliga åligganden
för att öda sina. krafter på ett besvärligt och tidsödande, för
hennes skaplynne främmande uppdrag m. m. Något, behof
af qvinnans direkta ingripande i samhällsarbetet har icke
visat sig. Den ifrågasatta reformen är blott en yttring af "den
agitation för mannens och qvinnans likställighet, som nu för
tiden bedrifves." De båda utlåtandena äro nästan ordagrannt
lika. I Falun tillägges dock den märkliga betänkligheten, att
om reformen genomföres, en fattigvårdsstyrelse kunde komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
