Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
Kom så tanken att upptaga Biskop Brasks ocli Gustaf
Vasas gamla plan om Östersjöns ocli Nordsjöns förening
medelst en kanal. Efter samråd med sin vän, Georg
Adlersparre, är Platen genast redo att gripa verket an, men hinner
blott i en första skrift framlägga den storartade planen förr
än ban, efter statshvälfningen år 1809, blir, jämte andra
tidens dugande män. dragen till arbetet på ett nytt och
förbättradt statsskick. Hans betydande andel i detta arbete,
särskildt hans samarbete med Adlersparre för valet af en
tronföljare och för en blifvande förening med Norge, hans mission
till prins Christian August, hans verksamhet i
konstitutionsutskottet samt hans förslag till nationalbeväpning skildrar
minnestecknaren i lifliga drag.
Efter tronföljarvalet blef Platen, som bekant, statsråd.
Under tiden hade han icke öfvergifvit sina kanalplaner. Med
stöd af’ hans skrifter och kostnadsförslag utarbetades motioner
vid riksdagen, privilegier utfärdades, en lånediskont
upprättades, en komité tillsattes för bildande af ett kanalbolag, och när
första bolagsstämman sammanträdde i maj 1810, hade arbetet
på kanalen redan börjat på två linier, "en åtgärd, i hvilken
man spårar Plåtens drift och djärf het."
De hemliga stämplingarna för prins Gustafs återkallande,
prins Carl Augusts död, Fersens mord, hvilket kanske kunnat
förekommas, om man följt Plåtens råd, riksdagen i Örebro
och det slutliga valet af Bernadotte till tronföljare upptogo
den närmaste tiden. Knappast torde någon af de handlande
personerna hafva i den sistnämda vigtiga riksangelägenheteu
gjort en för framtiden mera betydelsefull insats än Platen
med sin pro memoria till Bernadotte rörande en blifvande
förening mellan Sverige och Norge, om hvilken pro memoria
minnestecknaren säger, att den i sin mån bidrog att
grundlägga 1812 års politik.
Hans arbete på åstadkommande af en nationalbeväpning
1810—1812 var ock af stor betydelse. Vide Sverige tänka på
att behålla sin själfständighet, funnes ingen annan utväg än
en admän beväpning, hvilken ock, rätt behandlad och rätt
använd, lämpade sig bättre här, än i något annat land. Kring
indelningsverket som kärna skulle hela nationalkraften samla
sig, då fienden hotade. Med svenskmanna rätt skulle följa
ovilkorlig skyldighet att från 20 till 50 års ålder försvara
fosterjorden. Förslaget innehåller mycket som först 50 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
