Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
"Men säg! "Värdinnans bryderi",
Det är ett förspel blott till festen.
Och skall kalaset lyckadt bli —
Beror ej detta uppå gästen?
Det blir en makalös idé,
Som mina planer omkring hvälfva,
Att gästerna på min supé
Fä roa först och främst sig själfva.
Jag öfverlåter ål hvar gäst
Att vara älskvärd mol de andra.
På så sätt roar man sig bäst,
Om ej — hvem kan värdinnan klandra!
Och skulle under qvällens gång,
Nå’n medlem inom societeten
Oss bjuda på musik och sång,
Jag tacka skall för älskvärdheten."
Det roliga är slut. Men ej blott glada utan också kloka vordna
af "värdinnans bryderi", roa gästerna sig själfva och hvarandra. De
svartkläddas antal har stigit, bekantskaper stiftas eller förnyas, tomtarna
drifva ännu här och der sitt muntra spel, och samtalens korus växer i
mäktighet och lif, knappast häjdad af ell par briljanta pianostycken.
Först vid den i hast uppdukade lesupén tempereras sorlet:
senare, när de märkvärdiga borden, hvilka först tjenat som "de tiljor,
hvilka föreställa verlden" ocli derefter till underlag för vår supé,
försvunnit, ses talrika grupper af ungdom samlas i fonden af salen
vinkande till sig en bekant ung sångare med mandolin i hand. Några
knäppningar, ocli en efler annan ljuda italienska canzonetter och
svenska visor genom salen, halft sjungna, halft reciterade, och lemna ett
harmoniskt slutintryck af det roliga samqvämet hos de flesta af dess
Jüelt a gare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
