Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
döma af den intressanta porträttserien i det stora, af henne,
mrs Stanton och mrs M. Gage utgifna arbetet, "HAstory of
wom.au suffrage", en person af belt annat skaplynne. Det
välformade men något stora hufvudet ser ut att rymma
mycket tankestoff. Profilen (påminnande om en qvmnofrågans
främjare i Sverige) samt de djupliggande ögonen uttrycka
energi i förening med ett vemodigt allvar. Hon började med
att erinra om, hurusom inbjudningen till den första
amerikanska qvinnokongressen vid Seneca Falls för 40 år sedan
saknat underskrifter, men hur alla vetat, att själen i det bela
varit den oförgätliga, nu aflidna, Lucrdtia Mött- samt
Elisabeth Cady Stanton, som ännu verkar med outtröttligt nit för
den gemensamma saken. Hon uppdrog i korta betecknande
drag olikheterna mellan förr ocli nu inom qvinnans verld:
huru qvinnan icke egt en plats eller en verkningskrets
utanför hemmets slutna område; liur ingen själfständighet, inga
pekuniära tillgångar, intet anseende, intet arbetsfält, ingen
lifsuppgift funnits för lienne utanför äktenskapet, samt huru,
för den ogifta qvinnan de enda utvägar till förvärfvande ar
en torftig bergning varit sömmerskans, guvernantens,
kokerskans och fabriksflickans yrken. Sedan dess hade ett "Sesam
öppna dig!" brutit väg till nästan alla former af förvärf eller
nyttig verksamhet, så att den amerikanska qvinnan i denna
stund, på nästan alla arbetsområden och i fråga om de flesta
tillfällen till kunskapsförvärf, står såsom mannens jämlike.
"Mannen", fortfor talarinnan, "har tillerkänt oss i lag
ocli sed, i privilegier och rättigheter nästan allt, utom den
rätt, som i vårt land utgör vehiklet och värnet tör all annan
rätt — den medborgerliga."
Mrs Stanton frambar välkomstadressen, och vid hennes
framträdande reste sig församlingen kelsande henne med
viftande näsdukar. Hon påpekade huru det 40-åriga arbetet på
rösträttens beviljande åt qvinnor, ehuru det ännu icke nått
sitt mål, likväl utverkat alla andra lagreformer till qvinnans
förmån. Efter de två första, i staten New York hållna
qvinno-mötena antogs sålunda inom samma stat den förbättrade
lagen om gift qvinnas eganderätt. Och när en serie af andra
möten hållits i andra stater, upptogo dessa, den ena efter den
andra, den först i New York stad fästade lagreformen.
"På detta sätt", fortfor mrs Stanton, "uppstod den första
och mest betydande frihetsrörelse som verldshistorien haft att
anteckna: hafvet på frilict ocli själf bestämningsrätt för halfva
mänskligheten. Den ton som i vårt land anslogs 1848 har
sedan gen ljudit genom bela verlden, och vi mötas nu här af
personliga eller skriftliga uttalanden i samma riktning från
nästan alla Unionens stater samt från det brittiska riket,
Frankrike, Finland, Italien, Sverige, Norge, Danmark, ni. fl."
Talarinnan uttryckte amerikanskornas glädje öfver att
få välkomna till sina kuster ädla qvinnor från främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
