Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
att begära och orätt af de förra att åtaga sig en sådan
uppassning, som här ofvan omtalats.
3. Skulle likafullt en husmor tveka om sin rätt öfver
tjenarinnan i detta hänseende, må hon då fråga sig själf:
"Skulle jag anse mig ha rätt att ålägga min unga dotter en sådan
uppassning
Praktisk välgörenhet.
Svenska föreningen Röda korset.
Af Esseide.
få kallas numera i likhet med dylika samfund i andra länder
vår "förening för frivillig vård af sårade och sjuka i fält".
Anledningen till benämningen är som bekant
Genèverkon-ventionens bestämmelse af den 22 augusti 1864, att i
människokärlekens intresse all sjukvårdsmateriel och hela
sjukvårdspersonalen vid krig mellan europeiska stater skola anses
såsom neutrala. Neutralitetstecknet bestämdes till ett rödt
kors, hvarmed all sjukvårdsmateriel för fältbehof stämplas,
och hvilket kors sjukvårdspersonalen i fält bär på en
armbindel. Häraf benämningen Rödakorsföreningar.
Dessa föreningar äro, såsom deras stadgar utvisa,
verksamma ej mindre i fred än i krig. Det är också vården om
de sårade och sjuka i fält, som man har att tacka för den
storartade reform af sjukvården i fredstid, som under det
senaste fjerdedels seklet, på Florence Nightingales initiativ,
genomförts i snart sagdt alla europeiska länder — utom i vårt
fädernesland. Något är dock gjordt äfven här. Initiativet togs
af de första qvinliga medlemmarna af den svenska
Rödakors-föreningen, hvilka beredde föreningen dels tillgång till
skriftliga råd af Florence Nightingale, samt tillstånd att på hennes
sjukhus i London låta utbilda en ledarinna för sina blifvande
sj ukvårderskor, dels ock lyckades vinna för denna uppgift en
person, fröken Emy Rappe, villig ocli lämplig som ta att
upptaga det svåra värfvet. Huru svår uppgiften var att
reformera den hos oss i yttersta lägervall befintliga sjukvården,
och hvilket tåligt, träget och sj älfnppoffrande arbete, som
derpå nedlades, det veta blott de, som stodo arbeterskan nära.
Sent skall det dock förgätas, att det var Emy Rappe som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
