Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•193
ocli nykterhetsfrågan, Barnundervisning och de qvinliga arbetarnes
ställning.
Såsom deltagare i mötet hade anmält sig omkring 700 personer
och många af dessa voro samlade vid det förberedande möte, hvilket
fredagsafton egde rum. Dervid helsades först gästerna välkomna af
fru Johanne Meyer och flera tal höllos, biand hvilka bör nämnas ett
af Kand. II. Trier. Han talade om de studerande qvinnornas
förhållande till universitetet och studentlifvet, framhöll "att deras betydelse
derstädes icke låg uti det större antal arbetskrafter, hvilka genom
dem bereddes för marknaden, utan deri, alt, dessa arbetskrafter
voro af en ny och egendomlig natur. Universitetslifvet borde
riktas genom tillförseln af de säregna egenskaper, hvilka utmärka den
utvecklade qvinnan, icke genom qvinliga upplagor af manliga
studenter.’’ Dessa tankar och förhoppningar uttalades sedan allt som
oftast under mötet i växlande ord och form.
Under aftonens lopp stiftades bekantskaper, och redan här
märktes hvad som sedan bekräftade sig, att Norge och Finland voro vid
mötet mycket väl representerade, samt att. svenskarnes antal vid mötet
visserligen var ganska stort, men att högst få af för qvinnofrågan
representativa personer funnos tillstädes.
På lördagen började det egentliga mötet. Att här lemna referat
öfver föredrag och diskussioner är ej min mening. Jag vill blott söka
helt kortfattadt något redogöra derför. Förmiddagen upptogs af
inledande föredrag Lill alla fem öfverläggningsämnena och hvarje af dessa
föredrag lemnade en redogörelse för frågans ståndpunkt inom
hvartdera af de nordiska länderna. På eftermiddagen var
rösträttsfrågan ämne för diskussion och framgick deraf, att qvinnorna i Sverige,
tidigare än i något af de öfriga nordiska länderna, haft kommunal
rösträtt. men att denna rätt ej förr än på de senare åren i någon
nämnvärd utsträckning begagnaLs. Frågan om politisk rösträtt hade deremot
ej mycket afhandlats. I Norge sammanfalla i hufvudsak vilkoren för
kommunal och politisk rösträtt; hvar och en som eger rösträtt är ock
valbar med den skilnad att man för att vara röstberättigad endast
behöfver vara 25 år, men för atl vara valbar 30 år. 1 Norge kan
derför icke vara tal om arbete enbart i det ena eller andra afseendet.
Flera förslag gående ut på att skaffa den norska qvinnan rösträtt äro
nu inlemnade Lill stortinget. Så väl på Island som i Finland har
qvinnan kommunal rösträtt och i Danmark arbetas ifrigt för att bon
må erhålla sådan. Under diskussionen framgick att för denna fråga
visserligen fans intresse hos enskilda personer, men det klagades ock öfver
likgiltighet derför hos den stora allmänheten, ej minst hos qvinnorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
