Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•243
]ngebörj har jag hört, men blott hos mycket gamla. Bland barnen äro
dessa namn ovanliga; de heta Vilhelmina, Augusta, Amanda, Ottilia,
Ester, Jenny, Teodor, Ernst, Robert etc. — men först och sist Johan och
Hanna.
Folket tycker mycket om rosor, blommor och blomster*), och
utanför hvarje stuga finnes en "khölgår" (trädgårdsland) med något
eller några "rosenland" (blomsterrabatter), mer eller mindre väl
ordnade. "Trädgård" finnes äfven vid hvarje stuga; den består af ett
stycke ouppodlad mark med en mängd körsbärsträd, som se ut som
vuxe de vildt. Man gör folket en stor glädje med att gifva dem frön
och plantor ocli att visa dem blomsteranläggningar. Så snart
blommorna "spritta" (slå ut), ha barnen alltid med sig i skolan några
blommor, som de lägga framför sig på bänkarne, men som distrahera dem
tämligen; ju starkare blommorna dofta och ju större "rosera" äro, ju
"likare" (bättre) äro de. De större bondgårdarne äro rätt ansenligt
bygda, och många hållas utmärkt prydligt, med vackra planteringar och
blomsteranläggningar, som verkligen rensas från ogräs. Folket har
utprägladt skönhetssinne.
Qvinnorna äro slöjdkunniga, spinna och väfva sina och sina mäns
kläder, men ha alltid sömmerskor och skräddare att sy dem.
Syrna-chiner ha dock de fleste af de mera välbergade bönderna. "To" (lin)
användes numera nästan aldrig enbart, utan blandas med bomull till
såväl lakan och duktyg som underkläder — hvarför kunna de ej
uppgifva, säga blott att de unga nu för tiden ej vilja hafva enbart "to".
Bomullsklädningar användas icke häller numera, utan klädningarna
väf-vas af victoriagarn, ehuru de gamla med saknad tala om bur starka
deras bomullsklädningar voro — men "de brukas icke nu för tiden."
Några egendomliga mönster eller annan fornslöjd har jag icke sett här,
utom deras häst-täcken, som välvas af "to" och nöthår, ofta i mycket
vackra mönster — och vid ett par gamla gårdar grindar med
drakhuf-vud. Gummorna, i synnerhet, bli mycket glada, när man uppskattar
den gamla slöjden och de gamla bruken; och en gumma fröjdade sig
högeligen, när hon säg mig i lieminaväfd bomullsklädning och
upptäckte att till och med banden på den voro hemmaväfda. Flickorna
få tidigt läras att sy och sticka o. s. v.
De rikaste bonddöttrar såväl som de fattigas flickor taga tjenst
som pigor. Sä många, som behöfvas, tjena hemma, och då ha de
ingen annan piga; de, som ej behöfvas hemma, taga tjenst hos
bönder, och ändå hällre hos herrskap. Likaså sönerna. Pigorna arbeta
*] Allmogens indelning af botaniken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
