- Project Runeberg -  Dagny / 1889 /
85

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S5

exemplen på den mest uppfinningsrika offervillighet. Ett
litet utdrag af en dag tillbringad i kommissionens byrå i
Chicago måste tillåtas oss.

"Tidigt på morgonen, säger förf., sedan jag i ett
gathörn gifvit mina barn, som äro på väg till skolan, en
afskeds-kyss, tar jag en omnibus och beger mig till byrån. Men kur
tidigt jag än kommer, har dock en lastvagn hunnit före mig.
Man bär in dess stora och små lårar, dess korgar och knyten.
Sidogången är barrikaderad med högar af packsaker, mellan
hvilka den trogne portvakten John söker att bereda mig väg
till packrummet. Här börjar nu ett hamrande och
uppbrytande af lock för att ordna de olika sakerna, stämpla dem,
packa om dem’ och föra dem till deras olika
afsändningsor-ter. De få aldrig stå kvar mer än ett par tre timmar.

Jag inträder i mottagningsrummet. Der vänta mig
redan damer, som samlat några hundra dollars och äro ifriga
att få veta, hur de bäst böra användas. De vilja också få.
reda på kommissionens medel och arbetsmetod för att. tysta
munnen på några misstrogna, som betvifla dess nytta.
Artigt och tåligt upprepas nu för hund råde gången på en
månad kommissionens sätt att arbeta, dess syften, dess misstag
och dess framgångar och damerna taga afsked.

En liten sjuårig flicka kommer med fem dollars, som
hon fått af sin morfar att bjuda sina vänner på; hon vill
gifva pengarne t.ill soldaterna, men önskar bara veta hvad
de kunna få för dem.

Jag tar henne upp på knäet och förklarar saken för
henne. Då öppnas dörren och en liten välkänd trasvarg, som
dagligen plågat mig med sitt gälla skrik: "tändstickor,
tändstickor’", klifver in.

"De stackars sårade soldaterna kunna få", säger jag till
den lilla, "vin, kaffe, tobak, och när de äro mycket hungriga
en god, varm soppa."

Nu stiger den lille tändsticksförsäljaren fram, han
gräfver i sin trasiga ficka, får upp några småmynt, som han med
en duns lägger på bordet och säger: "Se här, gif dem soppa."

Jag stryker undan hans tofviga hår och böjer mig just.
ned för att kyssa "hans smutsiga ansigte, då han förskräckt
vrider sig ur mina armar och utbrister: "jag är inte en
töcken, som tycker om att pussas, jag inte." Och dermed sprin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:05:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dagny/1889/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free