Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
Några anteckningar om kokkonstens och
bordsedernas historia
af
Ellen Fries.
Utan att i ringaste mån ansluta sig till den bekanta
materialistiska satsen "Der Mensch ist was er isst", så måste dock hvar och
en medgifva, att födan är en ingripande faktor i så väl folkens som
individens bela utveckling. Födan inverkar sålunda äfven på
intelligensen och genom den egendomliga växelverkan mellan själ och kropp,
som eger rum, har också intelligensen inverkat på födan. Dess
tillredning har utvecklats med mänskligheten. Äfven den har en historia.
Det första stora steget i utvecklingskedjan, det steget som kostat,
det har varit kokningen af födan. Sedan har af kokningen genom
småningom skeende förändringar och förbättringar skapats en
kokkonst. Denna åter har genomgått högst olika modifikationer under
olika tider. Under sin första utvecklingsperiod syftade den förnämligast
mot det "konstiga". Ju mer skärande sammansättningar, ju mer
fantastiska anordningar, ju mer äggande för syn, lukt och smaksinnet desto
bättre. Det är först på ett högre stadium af utveckling, som man
börjar välja ingredienserna med omsorg, förenkla rätterna och
gruppera dera harmoniskt. Man börjar uppställa gastronomiska regler. Då
börjar ock det helsosamma göra sig gällande. Lukt- och synsinnet
böra underordnas smaksiunet. Det skarpa och förslöande undvikes
eller mildras. Ingen smak får beherrska en annan, men tillsammans
skola ingredienserna i hvarje rätt, och alla rätterna i en måltid bilda
ett helt, på eu gång fint och pikant.
För att komma så långt har det likväl fordrats århundraden.
Betrakta vi denna kokkonstens utveckling i vårt land, blir vår
första reflexion, att "blott barbariet är fosterländskt".
De äldsta raatsedlarne i Norden finnas i de beryktade
"Kjökkenmöddingar". Dessa afskrädeshögar visa, att man här i den uråldriga
forntiden förtärde med förkärlek ostron, hjortar, vildsvin, rådjur och
andra rariteter. Tillredningen af alla dessa födoämnen torde varit
den som våra finsmakare än i dag fordra på ostron, d. v. s. allt
serverades "au naturelie". Det är sålunda ovisst, om man ännu gjort det
första stora steget, säkert är, att ej fanns det någon "kokkonst" och
än mindre några "bordseder", då bord antagligen var en okänd
lyxartikel.
Men det är ej dessa vildar, som vi i dagligt tal kalla våra
förfäder, utan vikingarnes kraftfulla slägte. Och de hade utan tvifvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
