- Project Runeberg -  Dagny / 1889 /
214

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’214

"Dessa äro de som skola komma efter dig. Gå förut
ock baua en stig till vattnets brädd! Der hvarest du nu står
skall marken trampas af tiotusen gånger tiotusen fötter."
Ocb ban tillade: "Har du sett hur gräshopporna gå öfver en
ström? Först kommer en ned till stranden och sköljes bort,
så kommer en annan och så ännu en, och ännu en till dess
slutligen af deras hopade kroppar en bro slås öfver vattnet,
och vägen är fri."

"Men af dem som komma först blifva många bortförda
och deras spår finnas icke mer; icke ens deras kroppar äro
med att bilda bron!"

Han sade: "Och om de också sopas bort utan att någon
kan finna deras spår — hvad mer?"

"Hvad mer?"

"De trampade ändock upp stigen till flodens strand."

Hon sade sakta: "De trampade upp stigen till flodens
strand." — Och hon frågade: "Hvem skall gå fram öfver den
bro som slagits af våra kroppar?"

Han svarade: "Hela mänskligheten."

Då grep kvinnan fäst om stafven, och jag såg henne gå
nedåt den mörka branten till floden.

Och jag vaknade; rundt om mig såg jag aftonrodnadens
gyllne sken, och den sj makande solen lyste på buskarnas
taggiga grenar. Min häst betade lugnt i närheten. Jag vände
mig på sidan och såg hur myrorna i tusental sprungo öfver
den röda sanden. Jag tänkte fortsätta min väg, ty aftonen
hade blifvit svalare, men mitt hufvud förtyngdes åter af
sömnen.

Och jag drömde en dröm.

I drömmen såg jag ett land, och på dess höjder gingo
frimodigt kvinnor och män hand i hand. Och de blickade
med stark tillit in i hvarandras ögon och fruktade intet.

Och jag såg äfven kvinnorna fatta hvarandras händer.

Och jag frågade honom vid min sida: "Hvilket land är
detta?"

Och han svarade: "Detta är något af himlen".

Och jag frågade: "Hvar?"

Och ban svarade: "På jorden."

Ocli jag sade: "När skall detta komma att ske?"

Och ban svarade : "I framtiden".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:05:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dagny/1889/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free