Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’232
blommor i egentlig mening vintertiden i vårt klimat blifva dyra att
själf uppdraga. Men mycket penningar och ändå mera förspild möda
och omsorg kunde sparas om kvinnorna hade mera kunskap, mera
verklig insigt i fråga om plantornas vård. Man skulle icke så ofta
nödgas beklaga dessa halft ihjälpinade växter, icke så ofta göra nya
beställningar i blomsterhandeln, och framför allt skulle man lära sig
att ha intresse för och glädje af sina skyddslingar.
Men härförutom tillkommer för många, särskildt i närheten af större
städer bosatta kvinnor, ett rent ekonomiskt intresse. Buketter, kransar,
växtgrupper till prydande af festlokaler m. m. behöfves i våra dagar
nära nog allestädes, och här kunde kvinnans skönhetssinne och praktiska
begåfning finna ett rikt fält för sysselsättning och förvärf. Dock gäller
såsom i de flesta andra förhållanden att intet varaktigt dugande resultat
vinnes utan arbete; Äfven här kräfves för kvinnan likasom för
mannen, förberedande studier och praktisk undervisning.
En i den tyska tidskriften meddelad plan innefattar i korthet
följande:
• För kunskap i frökultur, odling af prydnadsväxter för hemmet
m. m. jämte teoretisk undervisning fordras en kurs på ett år; —
fullständig trädgårdsmästarskola jämte vetenskapliga studier genomgås
på tre år. Tillfälliga lärjungar emottagas mot ett bestämdt månadtligt
arvode och kunna fritt välja sitt arbete.
Caroline Biggs och Elisabeth Nyström.
England liar kvinnosaken i förra månaden gjort en stor
förlust i det att utgifvarinnan af den förträffliga kvinno
tidskriften "English Womans Review" Miss Caroline Askurst
Biggs afled den 4 September knappt femtio år gammal efter
att i 20 år hafva redigerat denna tidskrift.
Hennes af’den döda själf utsedda efterträderska såsom
redaktris för tidskriften, miss Helen Blackburn säger i
minnesrunan öfver henne: — — — "alltid färclig då någon hjälp
behöfdes för att befordra kvinnans sanna intresse visade hon
för denna sak den mest innerliga sympati, men "the Suffrage"
rösträtten var från början till slut hennes hufvudintresse, det.
mål kring hvilket alla hennes ansträngningar vände sig. Så
ser man hennes namn i den första petitionen 1866 och sedan
dess saknades hon aldrig så snart det gälde kvinnans utveck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
