Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’263
för slutsatser alls. "Vi mena, att hon ofta icke går till botten af
karaktären eller åtminstone icke sammanfattar dess skiftande sidor i ett
totalomdöme, så att vi få detta sammansatta intryck, som ofta är på
en gång så svårt att reda men på samma gång kanske utgör en
personlighets förnämsta trollmakt och egendomligaste kärna. Yi tro t. ex.,
att framställningen af Jeanne d’Ärc hade vunnit på, om hon tecknats
mindre som principmäuniska och mera som oberäkneligt naturbarn.
Hon var icke blott hjältinnan utan äfven bondflickan, hon var ofta
rädd, ofta vidskeplig, ofta uaiv och dessa rörande drag af
hvardagslifvet få vi icke tillräckligt skarpt påpekade, ehuru historien berättar dem.
Det är deremot i den allmänna teckningen af tiden, fröken Fries
har sin styrka. Yi se i Elisabeth af Timringen ett offer för tidsandans
asketism. Åuna Komnena är icke mindre betecknande sora tidsbild,
och vi skulle endast vilja anmärka mot den senare, att hon sättes af
förf. nog högt — i ett allt för idealiseradt ljus. Förunderligt nog tycks
denna figur tilldraga sig förf:s sympatier i hög grad. Hon är likväl
knappast något annat än en ränksmiderska af äkta Macchiavellityp,
hvars talang som historieskrifvare må vinna billigt erkännande, men
hvars värde som karaktär torde vara mycket tvifvel underkastadt. Det
är likaledes ganska tvifvelaktigt, om hennes syfte någonsin varit så
kul-turvänligt, som förf. vill göra det, och om hon verkligen leddes af
några högre politiska mål än vanliga dynastiimresseu. Det är
imellertid en lätt förklarlig förkärlek, som här förleder förf. till partiskhet,
om hon, såsom vi tro, varit partisk. I dessa tider af råhet, förtryck
och slafveri blir hvarje upplyst ande ett ljus i mörkö laude, och när
dertill kommer, att Anna gaf ett bland de första exempleu på kviulig
begåfning inom det vetenskapliga arbetets område, må deuna sympati
vara änuu ursäktligare.
Att. förf. med de tarfliga material, som stått till buds, icke
förmått ge någon större lifaktighet åt, skildringen af den literära nunnan
Roswita, kan ej förundra någon, suarare då att alls denna figur aktats
värdig att få en plats i samlingen, hvars ringa omfång — 6 häften —
borde ha manat till stor sparsamhet med utrymme åt do mindre
intressanta kvinnofigurerna. Äfven angående Jeanne d’Albret torde en
liknande anmärkning kunna göras, eu annan Navarradrottuiug
Margareta hade utan tvifvel egt större anspråk på eftervärldens minne, och
det torde till och med varit att föredraga, om vi i stället för blott
de utmärkta kvinnorna äfvon fått prof på ett par af tidens intressanta
kvinnofigurer af mörkare skuggning, exempelvis någon af de två Medici,
der författarinnans böjelse för teckningen af det politiska lifvet dessutom
kunnat få ett tacksamt fält att bearbeta. Det synes i allmänhet, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>