Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmlands Finnskogar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egna gångkläder över ett fång gräs och bjöd på ett annat
klädesplagg som täcke. I ett sådant hem var man glad över
att få stilla sin hunger med litet kaffe och »risk», ett slags
potatispannkaka. I andra hem fann man det över förväntan
snyggt, ja, där kunde rökstugans väggar, golv, bänkar
och bord vara skurade och skrapade. Där bjöds man ofta
nog på riklig och närande föda. — Resorna utsträcktes ganska
vida. En gång gjorde jag en fotvandring på omkring trettiosex
mil, tills jag åter nådde min tillfälliga bostad.
I allmänhet var den andliga likgiltigheten stor. Vid
sammankomsterna var det ganska svårt att fängsla åhörarnes
uppmärksamhet. När man om aftonen samlades i en rökstuga
och vid skenet av ett talgljus med svårighet såg att läsa
texten, kunde man under predikans lopp blott se sina åhörare
som dimbilder utefter väggarna. Endast då de drogo djupare
drag än vanligt ur sina tobakspipor, så att dessa blossade
upp, kunde predikanten se sina åhörares anletsdrag. Vid en
dylik sammankomst märkte en gång en av våra gamla nu
hädangångna predikanter, att en yngling hade något minspel
åt en flicka. Efteråt sade han: »Jag får säga, att detta gladde
mig, ty jag märkte, att de hade mänskliga känslor».
Trots de härvarande troendes fåtal blossade dock den
andliga stridens låga upp häftigare än på de flesta andra
platser i vårt land. Det var i synnerhet de norska predikanterna
Hans Kasa, Erik Slätmon m. fl., som på ett hänsynslöst
sätt drogo i härnad för den s. k. rätta läran. De skydde icke
att bestämma platsen för P. W. och alla, som trodde som han,
»till det djupaste, nedersta och glödhetaste helvetet». Deras
predikningar utgjorde till stor del ett polemiserande mot
den nya läran och dess målsmän. Efter en dylik predikan
yttrade en av åhörarne: »Nog är P. W. bra, men till text
duger han icke». En sak, som även bidrog till, att striderna
fördes så hänsynslöst, var att friförsamlingar bildades i fyra
av Finnskogens socknar. Anmärkningsvärt är även, att flera
av statskyrkans präster, som kommo upp till dessa bygder,
togo avsked från sin befattning för att verka i frikyrklig tjänst.
En präst blev omvänd till Herren och började arbeta med
trohet och nit. Andra voro däremot bittra motståndare till den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
