Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första erfarenheterna i S:t Petersburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upptogos även allehanda hyresgäster av olika nationalitet. Bland dessa
var även en dansk gosse om 14 år, som i en cirkus tjänstgjort
som clown och som frun upptagit i det ädla syftet att rädda
honom från hans olyckliga yrke. Stridigheterna i hemmet
nådde dock genom denne yngling sin höjdpunkt. Gossen var
utstuderad i alla möjliga laster, och genom otaliga
skälmstycken och upptåg förorsakade han dagligen en massa
förtretligheter. Han var nära nog mera lik ett vilddjur än en
människa. Sin sport syntes han med förkärlek utöva mot frun i
huset. Sedan han prövat tålamodet till det yttersta, kunde han
i ett nu för att undslippa en välförtjänt upptuktelse spela ett
så komiskt spratt, att han narrade hela sällskapet att skratta.
Med hemmets skötsel var det ganska skralt beställt.
Frågan om renlighet och ordning var helt utesluten. Mitt rum
städades sällan. Stundom erhöll man mat, men ännu oftare
fick man svälta. Ett klart glas te kl. 9 utgjorde oftast
frukosten, och så serverades middagen kl. 5 e. m. Men när frun i
huset visade sig ute, var hon klädd efter senaste modets
fordringar — ståtlig och med ett uppträdande, värdigt en furstinna.
Några dagar efter min ankomst till denna familj hade
man sammankomst. Sex främmande personer infunno sig.
De började bedja, sjunga och läsa. Strax därpå hördes en
ringning på dörren. Man öppnade och hörde sporrars
klirrande, sablars rasslande och grova, hesa röster. In i rummet
trädde en polisofficer med fem underordnade poliser för att göra
slut på kättaresammankomsten. Troligen blevo de besvikna,
då de ej funno en större skara. Poliserna samlade i hast
tillhopa alla biblar och sångböcker, genomsökte hela huset, även
mitt rum, mina böcker och skrivelser, och antecknade därefter
alla närvarandes namn och adress. Därpå avlägsnade de sig,
medtagande alla böcker och skrivelser. Vad mötesbesökarna
lärt utantill, kunde dock icke polisen taga, och därför
uppstämde, sedan polisen avlägsnat sig, de församlade den
trosfriska sången: »Trygg i min Jesu armar, stödd mot hans
milda bröst» etc. Att sången under dessa förföljelsens tider
ljöd fulltonigare än eljes, behöver jag knappt tillägga. Efter
några dagar återsändes böckerna från polisvaktkontoret, och
myndigheterna läto denna gång »nåd gå före rätt».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
