Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - André
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
För metropoliten var en sådan bättringspredikan för
mycket. Sedan han avfärdat den besökande, befallde han fram
sin vagn, for direkt till guvernören och utropade där:
»Sänd bort André från staden, han låter mig knappast leva!»
Så skedde ock. Den man, som av både lägre och högre
domstolar frikänts, han blev nu utan rannsakning dömd och
förvisad från staden Kief—ett sakförhållande, som knappast torde
äga motstycke i andra länders rättsväsende. Han sändes nu
till sin hembygd. Ryktet hade gått före André, och ankommen
till sin fäderneby mötte han mycket motstånd, ty prästen
uppviglade t. o. m. hans släktingar mot »kättaren». Han
nödgades under strängaste vintern bo i ett uthus. Att flytta till en
annan by eller till en stad hade han ej rättighet. Han måste
nu tänka på att få någon inbringande sysselsättning, som
skulle skänka honom uppehälle, och hans nitälskan för själars
frälsning gjorde, att han även sökte få ett arbete, som gav
honom mera direkt beröring med folket. Han köpte ett
tröskverk och for omkring till bönderna. Det skänkte honom
arbete och uppehälle på hösten. Därefter skaffade han sig en
väderkvarn. Då förbjöd prästen folket att mala sin säd hos
honom. Vidare var man van att utföra sådana sysslor på
söndagen. André övervann dock slutligen dessa svårigheter, och
härmed var den hotande ekonomiska nöden avhjälpt.
Men än mer. I kvarnen var det utmärkta tillfällen att
missionera. För att ej stöta de rättrogna ryssarna med talet om
gudabilder och avguderi etc. köpte han en av de ortodoxa
mycket ansedd kyrklig tavla, föreställande den yttersta domen.
De, som uppstått ur grifterna, träda här fram för domaretronen,
där deras gärningar räknas och vägas, och allt efter utslaget
ställas de på högra eller vänstra sidan. I nedre hörnet av
tavlan var helvetet avbildat. Mitt i lågorna satt djävulen med
Judas i sin famn. I sina händer höll djävulen en kedja
inneslutande en mäkta stor hop människor, vilka han drog ned i
förtappeisen. Orymma djävlar med förskräckliga tillhyggen
körde på dem. I första ledet kom metropoliter och präster,
därefter konungar och kejsare, adel och välborna, köpmän och
hantverkare, bönder och arbetare och slutligen tiggare.
Denna tavla blev i allmänhet utgångspunkten för hans
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
