Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Witoschkino
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Du ser där ett par främlingar i en rysk bondvagn med sina
oskodda hjul och träaxlar, förspänd med ett hästskelett, som
släpar sig fram och strävar och drar den knarrande vagnen.
Det går så sakta framåt. De hade beräknat vara framme vid
målet för resan på viss tid, men nej, det dröjer. Dimmorna
sänka sig, och steppens dystra natt faller på. Uttröttade av
resans mödor sitta främlingarne halvsovande i så bekväma
ställningar, som det usla fordonet medgiver. Vägen har nu
blivit drägligare. Det ramlar iväg, som om allt skulle falla
i spillror — krasch. Vad är det? »Nitjevå»! == ingenting,
förklarar ryssen. Vi ha bara tre hjul kvar, men han lovar att
söka rätt på det fjärde. Nåja, hjulet var jämförelsevis lätt att
få reda på, men icke så hjulpinnen. Den kunde omöjligen
påträffas. Piskskaftet fick offras, och så var den sorgen över.
Men vad betyder detta egendomliga sken på himmelen,
som höjer och sänker sig, sprides och koncentreras? Det
liknar norrsken, men det är icke på norra himlavalvet. Timme
efter timme få vi bevittna skådespelet. Det är så intressant,
att både trötthet och sömn övervinnas. Slutligen står hela den
vackra synen tätt framför oss. Vad var det? Bara en av
dessa vanliga eldsvådor.
I Ryssland finnas många adelsmän, som kommit på
dekadans och blivit fattiga. Egendomen, som låg framför oss,
tillhörde en sådan. Han hade ej penningar, och lånade därför ur
banken till utsäde och arbete. Han lade den blivande skörden
i pant. Nu var skördetid. Han hade ej penningar att inbärga
den utan måste åter låna därtill. Innan han ännu hunnit
få ett korn in i magasinet, hade han på så sätt belånat
skörden till 20,000 kronor. Men så var det ock en skörd, som
var härlig. I långa rader lågo ett femtiotal långa
stackar av säd, framforslade till gården. En av arbetarne,
som just var sysselsatt att avsluta uppläggandet av en stack,
tog fram sin pipa och tände den — endast en gnista, och hela
denna oerhörda massa av säd var lågornas rov. Den, som en
gång sett en sådan nattlig syn, glömmer den ej lätt.
Klockan ett på natten kommo vi fram till paschkoffska
godset. Nattvakter voro här utposterade kring hela gården. Vi hade
passerat den första och andra kordongen och hunno fram till det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
