- Project Runeberg -  Skuggor och dagrar från missionsarbetet i Ryssland /
297

(1914) [MARC] Author: Lars Erik Högberg - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staden Melenki och omgivande byar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

297

utrensat avgudarne och levde nu ett stilla, lyckligt liv med
Herren under förvissning om syndernas förlåtelse.

»Men hur är det möjligt, att ni så fritt få tjäna Gud?
Oroa ej prästerna eder?» frågade jag.

»Prästerna, dem ha vi talat så mycket med om Gud och
predikat bättring för, att de fly för oss och önska få vara i
fred», svarade de.

Befolkningen i detta distrikt lever nästan uteslutande av
linodling. I år såg skörden mycket lovande ut. Men så kom
mask som en landsplåga och skar av linstjälkarne, och
skörden var förlorad. Man klagade i alla byar runt omkring, man
fruktade och det med rätta för kommande hungersnöd. Icke
ett ord av klagan förnam jag i denna by. Slutligen frågade
jag dem, om icke masken fördärvat även deras lin.

»Jo, visst har den det» svarade de.

»Hur går det då för er till vintern?»

»Åh, den Gud, som frälst våra själar och skänkt oss
förlåtelse, han sörjer nog för våra kroppar också.»

Jag teg och skämdes inför dessa enkla troshjältar.
* *

*



Vår värd berättade för oss, att hans far och mor jämte en
fullvuxen broder med sin familj så väl som värden och hans
hustru och barn bott tillsammans på denna gård (märk: det
fanns blott en enda stuga). Fadern dog för någon tid tillbaka.
Då skulle bröderna göra boskillnad. Den ene flyttade ut, och
arvet delades. Som läsaren förstår, var delningen också lätt
gjord. Allt gick i kärlek, tills man kom till familjens
dyrbaraste egendom, fårskinnspälsen. Den äldre brodern ansåg, att
han och hans familj ej kunde leva utan den, och den yngre
resonerade likaså. Hitintills hade den räckt till för sex
personer, hur skulle det nu gå? De blevo oense — nu rullade
stora tårar utför berättarens kinder — och trätan varade i två
dagar. Längre kunde de ej hålla ut. Den yngre gick till den
äldre och sade:

»Du ska’ ha pälsen».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:05:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dagrar/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free