Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skärmytsling med de ortodoxa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
»Nej», svarade gardisten, »jag tror ej, förrän jag sett och
känt liksom Tomas».
Efter ett långt samtal tog missionären gardisten med sig
till Kief, och där skulle han i Lavri (de underjordiska
grottorna, där relikerna förvaras) överbevisas om deras
undergörande förmåga. Han lämnades nu åt en livvakt av sex starka
munkar, och Lavri stängdes för andra besökare. Gardisten
gick modigt genom gångarne och slet dukar och kläden av
uppstoppade beläten och kände på deras kroppar, händer och
huvud. Munkarne började skrika och förbjuda honom, men
gardisten fortsatte. De måste då med våld hindra honom.
Därvid höll gardisten säkert tag om ett beläte och drog det
ur sin håla. Han övermannades och fördes ut. Man hade
sport, att en kättare fanns i Lavri, och utanför hade två à tre
hundra personer samlat sig. De ville nedgöra gardisten, men
munkarne måste här till vilket pris som helst rädda honom.
Hade ett mord begåtts på denna plats, skulle kyrkan med
Lavri stängts på en längre tid, enligt rysk lag, och den
ekonomiska förlusten hade därigenom blivit oerhörd.
Gendarmernas svarta vagn infann sig dock snart och hämtade sitt offer.
Fången kände först, huru man körde på de stenlagda gatorna,
men snart lämnades dessa och timme efter timme förgick, och
då vagnen stannade, var det på en klostergård. Gardisten fördes
in i en cell. Här bestormade munkarne honom, att han skulle
avsvärja sin tro och återvända till kyrkan. När ej detta hjälpte,
tillgrep man kraftigare medel. Hittills hade han fått ett glas
vatten och en brödbit om dygnet. Nu kastades han in i en
källare, och även den nämnda kosten indrogs. Han skulle
här snart dött av hunger, om han ej lyckats underrätta sina
vänner om sin belägenhet genom att lova riklig belöning till
en vaktmästare, om han framförde hans hälsning till dem. De
i sin tur underrättade polisen.
Polisen infann sig, och efter hårdnackat motstånd måste
munkarne öppna källaren och utlämna fången, som redan i tre
dygn varit utan mat. Nu läste polisen lagen för munkarne.
En lång rad af rättegångar och trakasserier följde härefter.
Slutligen var gardistens motståndskraft bruten. Han lovade
att bli en provoslavni — rättrogen. Nu fick han underteckna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
