Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_ 1888 -
365
altmän glädje, men försonade ej prinsens haL Konungen sjelf
intercederade för sin olyckliga sonhustru, men utan framgång.
En formelig skilsmässa ägde sluteligen rum.
Prinsen drog sig nu tillbaka till privatiifvets enslighet,
men förlägenhet och hat och skulder förföljde honom äfven
dit. Det var ej mer än ses år sedan parlamentet så frikostigt
ökat hans årliga inkomster, och likväl måste hap nu åter begära
dess undsättning. 1812 föreslog hr Sutton i underhuset
en kommitté som skulle undersöka huru inkomsterne från
hertigdömmet Cornwall, hvilka bort tillfalla prinsen, blifvit
använde. Förskräckt att nödgas redogöra för dessa medel,
beslöt konungen att blidka prinsen, och i böljan af följande året
beviljades honom, utom sin årliga inkomst af 125,000 pund,
alla intraderne af Cornwall, hvarmed han för ögonblicket
förklarade sig nöjd.
Under allt detta hade allmänna uppmärksamheten blifvit
allt mera fästad vid kronprinsessan, och man påstod
tilloch-med att hon i hemlighet födt ett barn. Detta, i förening med
andra rykten, ledde till den så kallade "grannlaga
undersökningen," hvarom beskrifningen skulle blifva alltför lång
och föga uppbyggelig. Prinsessan blef väl frikänd, men man
kan svårligen säga, med heder frikänd.
Mot slutet af 1810 återkom den sinnessjukdom hvaraf
konungen tvenne gånger förut varit angripen, och det blef nu
nödvändigt att tillsätta en interims-regering. Denna fråga
ventilerades med mycken bitterhet, och slutades dermed att
prinsen blef den ll:te febr. 1811 förordnad till regent under en
mängd inskränkningar.
I juni s. å. gaf prinsen en lysande fest på konungens
födelsedag för 2000 personer. Ludvig den adertonde och
de landsflyktige franska prinsarne deltogo i högtidligheten.
Prakten och slöseriet vid detta tillfälle voro utan exempel.
Den stackars John Bull, som måste betala kalaset, hade
dock för sina penningar den hugnaden att han fick beundra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
