Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378 - 1838 -
sade en af dem, pekande åt himmelen. Olyckligtvis
slutade vår kateket ej här, utan fortfor: "nå! om jag dog, hvart
skulle jag då komma?" — "Dit ner," svarade gossen, och
pekade på golfvet. De närvarande utbrusto i ett gapskratt.
predikningar.
Predikosättet hos oss," säger en engelsk jurnal,
"karakteriseras af en afmätt köld i åtbörder, och består hufvudsakligen
i ett städadt språk, deklameradt med modulerade ljud. —
"Har ni hört herr den och den? Sådan predikant! så lugn!
intet slående i predikstolen! hvilken behaglig röst! och hans
perioder sedan! huru klingande och runda!" Sådant är det
vanliga beröm man ger en predikant på modet. Många äro
favoriter, men stora predikanter få. Hvar hör man nu för
tiden predikningar värdiga en nation som haft en Taylor?
Hvar är denna djupa tankegång, denna yppighet i uttryck, —
hvart ord en mening — detta välde öfver sinnesrörelserne,
som våra och andra länders klassiske predikanter fordom
ägde. Vi .hafva öfvergifvit en Gud som gaf oss känslor, och i
stället fått en Gud som gett oss smak."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
