Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 1830 ~
419
Fransosernes hemliga parti började nu visa sig. Trefärgade
band kommo genast fram, och luften skallade af Vive
1’Em-pereurl Dessa rop förvandlades likväl snart till Vive le lörd
Wellington 1 då man upptäckte att de Fransoser man sett
komma voro krigsfångar och icke segrare.
Emellan klockan 7 och 8 om aftonen gick jag upp till
pörte de Na mur, dit de sårade just nu började ankomma.
Lyckligtvis hade flere stora trossvagnar anländt från England
några dagar förut, och dessa inkommo nu. De voro fyllda
med Brunswigare och Bergskottar, och det var ett rysligt
skådespel att se dessa soldater, hvilkas krigiska hållning och
förträffeliga ekipering jag vid mönstringen så beundrat, nu ligga
stympade och hjelplöse, — deras uniformer fläckade med blod
och smuts, — läpparne svarta genom patronernes afbitande,
och de vackra munderingarne alldeles förstörda. Då vagnarne
stannade gick jag bort till dem, och frågade en skotsk officer,
som var lindrigt sårad uti ena knäet: "komma FransoserneV"
— "Jag kan ej svara er derpå," sade ban. "Vi veta
ingenting derom; vi hade nog göra att taga vara på oss sjelfva.
De slåss som djeflar, och jag skall bort igen, så snart jag fått
mitt ben förbundet." En elegant klädd engelsk dam kom nu
framspringande. "Är min man vid lif?" ropte hon. — "Herre
Gud! min fru," svarade en af karlarne, "huru kunna vi säga
det? Jag känner ej ens deras öde som stridde vid min sida,
och jag kunde knappast se en aln framför mig." Utan att ge
akt på hvad han sade förnyade hon sin fråga af hvar och en
hon mötte. Några franska fångar anlände nu. Jag observerade
bland dem en ung och hygglig karl med en afskjuten arm.
Ehuru de blodiga och stympade senorna ännu icke voro
förbundne, marscherade han med synbar liknöjdhet, och bar en
kaka under den friska armen, medan han ropade: "Vive
PEm-pereurl" Jag frågade honom om Fransoserne voro i
antågande." — "Je le croix bi en," svarade han. "Preparez
un souper, mes bourgois. Il soupera i Bruxelles ce
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
