Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 1831 -
459
Vid tvenne tillfällen som han predikade pA landet var
tilloppet sä stort att läktarne nedstörtade och många menniskor
omkommo. — Länge hade han, under önskan att återföra allt
till kristendomens första skick, bedt om förmågan att "tala
med tungomål" (Gfr. 1 Cor. 14), då under morgonbönen en
vacker dag församlingen blef öfverraskad af en röst från en
af systrarne, som bröt ut i ett hemskt skratsch — jag vet
ej annat namn derföre, och ordet målar närmast ljudet, eller
vice versa — af det okända språket, och tillade, efter några
obegripeliga meningar, på engelska: "O Brittannla, du Herrans
smorda, din förstöring nalkas, men frukta dig ej, du Guds
utvalda folk." Om åskan slagit ner i kyrkan skulle
bestörtningen ej blifvit större. Hr Irving steg nu upp, och tackade
högtidligen Gud att församlingens böner blifvit hörda. Något
dylikt fortfor en längre tid nästan alla mornar, och vanligen
förespådde dessa andeliga utgjutelser pestilentia och örlig, för
hvilket hr Irving alltid tackade Gud. Smittan grep omkring
sig; den ene efter den andre fick ingifvelser, profeterade och
abrakadabrerade utan all ända. Detta hade likväl hittills
endast tilldragit sig om mornarne under de hvardagliga
bönestunderna, och de inspirerade hade fått tillsägelse att om någon
raptus under söndags-gudstjensterne påkom, skulle de qväfva
den. Detta var likväl ej så lätt verkstäldt som befaldt.
Söndagen den 9 oktober f. å. var en ofantlig folkmängd samlad i
den nya skotska nationalkyrkan, hvaraf många säkert blifvit
ditlockade af det väntade undret, och hr Irving hade nyss
slutat bönen, då inspirationen i samma ögonblick föll på
tvenne af de andeliga systrarne. Den lät ej bemästra sig; det
o-kända tungomålet utbröt, såsom floden genom brutna
dammar, "såsom must den tilltäppt är, hvilken nya fat sönderslår,"
och, för att ej öfverträda befallningen, hastade den ena systern
in i sakristian, och den andra genom stora gången utur
kyrkan. Bestörtningen och villervallan trotsa all beskrifning
Hela församlingen steg upp från sina säten med ett grufligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
