Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SELMA (leende).
Låt oss nu återgå till saken!
BRUKSPATRON.
Ja, med rätta;
—-Och som mitt sista ord du nu bör taga detta:
Du vet att i mitt hus jag aldrig var. tyrann,
Men att jag vill bli lydd, som fader och som man.
Jag älskar dig, mitt barn, det vet du, allt for mycket;
Men viker derför ej for första bamatycket,
Som du behagar få helt plötsligt i din håg,
Och aldrig, hör du det, tar jag en knekt till måg!
Men älskar junkem dig så högt som du förmenar,
Lik salig , Jacob nog han for sin Eachel tjenar,
Och lemnar uniform och värja nog helt lätt
Då han ej kan få bli din man på annat sätt.
SELMA.
Och det vill du, min far? Du skulle kunna akta
Den som så ytligt kan sitt levnadsmål betrakta
Att han bortkastar det, för att en hustru få? —
Det är ditt allvar ej att sådant föreslå!
BRUKSPATRON.
Jo, det mitt allvar är och vill han det ej göra,
Så får han aldrig dig till kullerstolen föra! —
Dessutom, hvad är det, en löjtnants lefnadsmål?
Jag tror, för noga ej det att betraktas tål!
I fredstid är det ju — om ej det dig förtryter, —
Att söka sätta pli på dumma bondrekryter,
Att vigilera friskt, att dricka punsch som två
Och med en glasbit, fäst uti sin ögonvrå,
När mötet väl är slut, på hufvudstadens gator
Lorgnera damerna, som hoppa kring likt skator,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
