Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mitt yrke älskar jag och det från barndomsåren,
Min flicka älskar jag; hon är för mig hvad våren
För hela skapelsen: föryngring, glädje, hopp,
Och solskensglans på våg, och fågelsång i topp!
Att afstå från mitt kall, är att från hedern vika,
Att afstå från min brud är att min ungdom svika!
Ack, hur har jag ej drömt om att vid hennes hand,
Glad, lycklig, stark och fri, få verka för mitt land,
Och när jag lyckats har ett svårt problem att lösa,
Ur hennes ömma blick min bästa lön få ösa,
Och styrka att än mer gå framåt på min stig! —
Och nu är allt förbi, — allt synes mörkt för mig.
MAJORSKAN.
Min stackars unge vän; men, vill man vara hjelte,
Man med. bekymren ock far lära spänna bälte!
Att hänga hufvudet är dålig krigsmanssed,
Och allt är väl ej slut, fast något gått på sned.
EDVARD.
Är det mitt yrke blott som Selmas far ej lider? —
Så frågar jag mig städs, och jag har sökt omsider
Att på den frågan sjelf utleta något svar,
Ty skälet syns mig ej tillräckligt för en far.
MAJOU8KAN.
Och detta svar?
EDVARD.
Förlåt, om kanske jag blir bitter,
Jag tror att mera djupt er sons motvilja sitter,
Än att min uniform kan för hans öga te
Tillräcklig grund att ej sin dotters hand mig ge!
Jag bär ett tarfligt namn, jag det erkänner gerna,
Det fins deri ej »köld, ej krona eller -stjerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
