Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att stanna här och bli en visa för dem alla,
Det vill, det kan jag ej! Må gerna fegt man kalla
Mitt handlingssätt med skäl; jag viker ej derfrån,
Jag är ju menniska på samma gång som son.
(]?fter en paus.)
Hvad är att göra väl? Hur finna uti detta,
Ej det som smärtar minst; men det som är det rätta?
(Stannar tankfull vid fönstret)
Nionde soenen.
DEN FÖRRE. PROSTEN. FRU STEN.
PROSTEN (i dörren).
Ja, kultingen är bra; men jag har en, fru Sten,
Som är öå trind, att man ej känner minsta ben;
Men det är Yorkshire-race, och fastän våra grisar
Ä’ rara, högre dock de engelska jag prisar!.
Jag sålde en i fjol som vägde sjutton pund,
Kronfogden köpte den — åh! fläsket smalt i mund ..
Men se’ der ha* vi ju vår unge vän med korgen!
EDVARD (vänder sig om).
Herr prosten!
PROSTEN.
Nå god dag! Hur står det till med sorgen?
Ser lugn och sansad ut? Bra! Bär den som en karl!
Hvad sa’ jag er, fru Sten? Det ju naturligt var!
FRUN.
Ja, Gud ske lof, herr prost, att Edvard så det tager.
(Till Edvard.)
Men är du också lugn?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
