Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRUKSPATRON (sätter sig).
Min mor vill kanske ha en kortlek för att spå?
MAJ0R8KAN (lo^nt).
Åh nej, din väg, min son, den ligger klar ändå
Och det behöfves ej en forntidens sibylla
Att vexeln, som du drar på framtiden, utfylla! —
Om ett år eller par, i bästa fall om tre,
Får följderna du nog utaf din klokhet se!
Då har hans rus förgått, då böijar han jemföra
Den vinst han fått uppå att frontförändring göra,
Mot hvad han kunnat nå, om utan svaghet han
Stått troget på sin post och handlat som en man!
BRUKSPATRON.
Ja, mycket sant, min mor! Han skulle kunnat vara
En boställslös kapten, som fått på möten fara;
Och när i stället nu han, som min kompanjon,
Sig rik och aktad ser och kallas brukspatron,
Bör han förtviflad bli och–––––––––— nej! jag måste skratta!
Af allt hvad jag har hört är det det mest besatta!
MAJORSKAN.
Ja, skratta du, min son! Men, när han börjar på
Att låta vind för våg sitt nya yrke gå,
När han vid kort och glas vill böija glömska söka,
När köld och huslig tvist i hemmet böija spöka,
När du förgäten ser din dotter, ung* ännu,
Så tro mig, käre son, då skrattar icke du !
Då börjar du, för sent, som alltid här i verlden,
Då ögats synkraft skärpt för lifvets högre värden,
Då inser du kanske, hvad nu du ej förstår:
Att med idéens kraf man aldrig leka får!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
