- Project Runeberg -  En karolins lefnadslopp /
101

(1911) [MARC] Author: Alexander Magnus Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En karolins lefnadslopp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mina barn och efterkommande (för hvilkas skull jag mig
denna mödan påtagit) at eftersinna och med djupaste vördnad
ärkänna och beprisa Guds stora nåd, mildhet och
alsmäcktighet, som är större och outgrundeligare än all hafsens
djup, och at de af detta exempel måge öfvertygade varda
at för honom ingen ting är omöjeligt; ty här ryckte han
mig utur dödsens käftar såsom en brand utur eldenom,
utan tvifvel i den nådiga afsigt, at ännu lemna mig tid
och råderum til bättring.

Jag skyndar mig nu efter yttersta krafter ifrån denna
halfdöda hunden, hvars mord anslag Gud vände uppå
honom sielfvan, och far som et vilddjur igenom skogen,
utan at veta hvarest jag tog vägen; hvart lof som rördes,
tycktes mig vara mördaren som var mig på hälarna och
fördubblade mitt hastiga springande, til omsider mattheten
befalte mig at stadna och uti en tjock ahlebuska sätta mig
ned at flåsa. Denna hvilan var ganska farlig, emedan jag
ännu befant mig innom fiendens läger; ville jag bli frälst
ifrån vidare dödsfara, så skulle jag i natten och mörkret
leta mig ut om ryska linien, som viste sig genom de många
eldar vid hvart regemente och bataillon voro upgjorde
ganska präcktige. Detta befordrade min undanflygt åt
tjocka skogslundar, gjorde på somliga ställen en tämmelig
skillnad på regementerne, hvaraf jag sökte mig at betjena,
och tog så varsamt min kosa åt största skillnaden eller
skogspark, men blef af en rysk skildvackt som hörde mig i
skogen anropad, då jag begynte grynta lik et svin och
slapp dermed utan vidare anfäcktning utom lägret, då jag
immer fort marcherade och sökte den tätaste skog som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:06:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dahlkarol/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free