Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jag tror I gör hertig Kristian orätt», sade
Jörgen. »Jag har sett honom en gång, fast han inte såg
mig, och han såg så ut, att jag har förtroende för
honom. Så är han också uppväxt under andra
förhållanden än furstar bruka. Hans nåde satte honom
i kosthåll hos en vanlig borgare i Köpenhamn vid
namn Hans bokbindare, och där var han i flera år
och talade icke vid några andra än borgare och deras
kvinnor. De säga, att han gick med skolpojkarna
på gatan och sjöng till jul och fastlag.»
»Vad är det jag hör», sade Sigbrit Willums och
gjorde stora ögon.
»Hans nåde tyckte dock i alla fall, att det var för
ringa för arvtagaren till riket», sade Jörgen. »Men
ett är visst, att den unga herrn har många vänner
bland borgarna, och det sägs om honom, att han
längtar efter att få knäcka adeln, som gjort hans fader
så mycket avbräck i rikets styrande. Så mena de
också om honom, att han har en hård hand, och
många frukta den dag, han griper styret.»
»En man har en hård hand», sade Sigbrit.
»Stundom har väl kvinnan det med», sade Jörgen
och skrattade. »Edra händer tycks mig inte mjuka,
Sigbrit Willums.»
»När mannen icke förmår styra, får kvinnan taga
vid», sade Sigbrit. »Min man var en stackare, som
ödade bort mina ägodelar.»
»I skall inte lasta honom i hans grav», sade
Jörgen.
»Den skall lastas, som förtjänar det, antingen han
är levande eller död», sade Sigbrit. »Men berätta
mera om hertig Kristian. Är han sådan I säger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
