Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De talade vidare om det, och Didrik Slaghök
trodde, att det möjligtvis skulle låta sig göra, alldenstund
avlatskrämaren när allt kom omkring var en man, som
lät tala vid sig. Men då måste konungen åtminstone
avstå från sin orimliga begäran om andel i
Peters-penningen.
»Det kan aldrig bli tal om», sade Sigbrit bestämt.
»Pengarna och absolutionen eller också kan du draga
vidare med din herre och se till, hur ni kunna reda
er med vad som kommer.»
Didrik Slaghök gick hem till sin kammare på
slottet för att tänka över ställningen. Innan han lade
sig till vila, fick han sig en bägare franskt vin med
Albrecht von Hohendorff och fick av honom reda
på hela tilldragelsen med Dyveke i Bergen.
»Och I tror, att hon sitter fast i sadeln?»
»Jag har sett hans nåde med många kvinnor»,
svarade kammartjänaren. »Men aldrig så hänryckt av
någon som av denna jungfru. Han håller henne så
högt i ära, som om hon vore av furstligt blod och
rikets drottning, och ve den, som försöker att tadla
henne.»
Då är det bra», sade Didrik Slaghök.
Famulusen sov inte den natten. Han vägde för
och emot, vad som talade för påven och den heliga
romerska kyrkan och vad som talade för denne
självrådige furste.
Han var ingalunda sinnad att vilja uppgiva de
stora fördelar, som väntade honom som kyrkans man.
Men han förstod, att det kunde gå alltför långsamt
på den banan. Kanhända kunde han taga en genväg
som konung Kristians sekreterare. Han kunde då ånyo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
