Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jag har hört däruppe från Oslo, att hon skall hava
en märkvärdig makt över hans nåde.»
»Kvinnornas makt är aldrig märkvärdig», svarade
Torben Oxe. »Den varar till en tid, och när åtrån har
stillats är den slut som ett utbrunnet ljus och det
finns ingenting kvar utom den osande veken.»
»De påstå, att modern är en led häxa», sade
slottsbefälhavaren. »Hon är hökerska från Amsterdam och
full av hat mot adel och präster. De säga, att det
var hon, som förmådde kungen att sätta biskopen av
Hamar i Bahus torn. Men Dyveke skall vara skön
som en ängel.»
»Det lyster mig att få se den ängeln», sade Torben
Oxe.
»Henne får I nog se», svarade Esge Bilde. »Om
det går här som i Oslo, så är kungen hos henne
och hon hos honom bittida och sent. Min broder
skrev till mig från Bahus, att de norska Narrarna voro
mycket förbittrade på Sigbrit, som hade kungens
öra mer än någon av dem, och att den skulle göra
en god gärning, som skilde honom från Dyveke, så
att den gamla häxan rök åt Häcklefjäll med detsamma.»
Han tillkallade slottsskrivaren, som hette Hans
Faaborg och befallde honom föranstalta om det
nödvändiga till kungsgårdens iordningställande. Det var en
liten undersätsig man med skygg blick och överdrivet
vördnadsfull.
»Den karlen tål jag inte», sade Torben Oxe.
»Han är trogen och pålitlig», sade
slottsbefälhavaren. »Resten angår mig inte. Därtill har han på ett
eller annat sätt vetat fånga hans nådes öra. Vad Hans
Faaborg säger, hör han alltid på. Många veta det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
