Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
adeln och på det viset skulle eders nåde få ett parti,
som kunde öka eder makt.»
»Ulrik, Ulrik», sade konungen och torkade ögonen.
»Men jag har hela tiden glömt att säga eders nåde
namnet», fortfor kammartjänaren. »Jag menar
Kirstine Munk, salig herr Ludvigs och fru Ellens på
Lundegård dotter. Sist jag på eders nådes vägnar var
i Odense såg jag jungfrun. Ack, I kan inte tro, hur
vacker hon är.»
»Jag har själv sett henne, Ulrik», sade konungen.
»Och kysst henne med, som du själv säger. Ja, hon
är verkligen vacker. Jag sade det också till fru Ellen,
som bet av mig och gömde Kirstine i barnkammaren.»
»Fru Ellen är själv vacker», sade Ulrik Bödtker.
Konung Kristian reste sig och gick fram och
tillbaka på golvet. Kammartjänaren drog sig tillbaka
och stannade borta vid dörren och väntade, medan
hans ögon följde konungen.
Hans nåde satte sig på nytt i arm stolen, lade
armarna i kors över bröstet och såg stadigt på sin
trogne tjänare.
»Är din systerson en präktig karl, Ulrik?» frågade
han.
»Ja, det är han, eders nåde», svarade
kammartjänaren. »Om utstyrseln blir rundlig, så svarar jag för,
att Karen skall få det bra, fast det ju inte kan nekas,
att hon är litet skamfilad.»
»Om han inte blir snäll mot Karen, så skall jag
nog veta att få tag i honom», sade konung Kristian.
»Det är sant som du säger, att hon behöver komma
härifrån en tid. Jag förvånade mig i går över hur
blek och mager hon blivit.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
