Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är min mening att taga till gemål en ädelboren dansk
jungfru, som jag inte kan giva drottningvärdigheten,
då hon inte är av furstlig släkt, men väl kan visa den
kärlek och ära, en man är skyldig sin kvinna.»
»Aha», sade Preben Gyldenstjerne.
Det undslapp honom så plötsligt, att konungen
måste skratta.
»Gud signe hans nådes beslut», sade Jesper Olesen
och steg upp, men damp strax ned igen.
»Där fick I en gåta att lösa», sade konungen.
»Eders nåde får väl själv lösa den», sade Kristen
Holck. »Det kan jag säga för min del, att ett sådant
äktenskap synes mig förståndigt och vackert, om bara
jungfrun är ärlig och god, som I säger. Vill eders
nåde anförtro oss, på vem I kastat edert öga.»
»Ännu en tid vill jag förtro mig åt Gud och mitt
samvete, innan du får veta jungfruns namn, Kristen»,
sade konungen. »Därtill bör jag väl också först veta,
om hon vill ha mig.»
»Jag tänker konungen inte behöver fria förgäves på
någon gård», sade Mogens Ulfeldt.
De andra riksråden trodde detsamma och så
försjönko de var och en i sina funderingar över vem den
utkorade kunde vara. Konungen läste i deras ansikten
som i en bok och njöt i hemlighet av deras nyfikenhet.
»Kommer tid, kommer råd», sade han. »Om Gud
vill skall det fullbordas redan i år. Om någon inte
kan vänta tills jag talar, kan han fråga Ulrik Bödtker.»
»Ulrik säger ingenting», sade Aksel Brahe.
»Därför vet han också något», sade konungen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
