Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Då är allt bra», sade konung Kristian och steg
upp. »Och nu bjuder jag eder farväl. Jag rider
härifrån på morgonen, men kommer till Lundegård på
återvägen och väntar att finna Kirstine hemma och
vid godt humör.»
»Och hur blir det efteråt?» frågade fru Ellen.
»Efteråt blir det som det skall bli», sade konungen.
»Så snart jag kommer till Köbenhavn, skickar jag dig ett
lagligt friarebrev och därefter fira vi bröllop så fort
vi kunna. Men om det skulle falla sig så, att det drar
ut på tiden och jag skickar bud efter Kirstine förut, så
skall du utan fruktan låta henne fara. I dag ha vi
slutit ett ärligt avtal, och så mycket känner du kungen,
att du vet, att han håller det.»
En stund senare red konungen från gården med sina
män. Han talade inte till dem, men de sågo, att han
var vid godt humör.
När han kom till de höga lindarna, höll han in
hästen och såg ditin. Fåglarna sjöngo under det gröna
valvet, en liten ekorre satt på en gren och såg sig
omkring med nyfikna ögon.
»En vacker morgon», sade konung Kristian.
»Vackrast är den för molnens skull, som torna upp
sig därborta», sade Thomas Null och pekade bortåt
utmarkerna. »Blir det bara regn, så kan allt ännu
bli bra.»
»Regnet kommer», sade konungen. »Nu rida vi
raskt till Faaborg. Sjung en visa för mig, Thomas,
men en av de muntra.»
Han satte sporrarna i hästen, och Thomas sjöng.
På Lundegård låg Kirstine Munk och sov. Abelone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
