Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det gör mig ingenting, när jag själv blir
drottning», sade Kirstine Munk och knyckte på nacken.
»Drottning blir du inte, min pulla», svarade
Abelone.
Men Kirstine befallde henne tiga, och de andra
instämde.
Hans nådes fästmö satte sig på stenbordet med
armarna i kors över bröstet och talade nådigt till de
båda tärnorna, vilka liksom hon skulle inträda i det
heliga äkta ståndet. Hon lovade dem sitt beskydd.
De nego och tackade och gingo därifrån.
»Så du bär dig åt», sade Abelone hånfullt.
»Akta dig, Abelone», sade Kirstine och knöt handen.
Men så föll hon ur sin drottningroll, hoppade ned
från bordet och sprang fram och slog armarna om
den gamlas hals och kysste hennes vissna kinder.
»Ack, Abelone ... det är tråkigt att du inte vill följa
med mig till hovet», sade hon. »Ingen har som du
med dina historier förkortat tiden för mig på Lundegård.
Du har stuckit till mig mången läcker bit, och du har
många gånger räddat mig från stryk. Finns det
ingenting, som jag kan göra för dig?»
»Hör upp med de där barnsligheterna», sade
Abelone och sköt henne ifrån sig. »Vill du göra mig en
glädje, så kom hit och tala om för mig den dag, du
låter Peder komma till dig i din säng.»
»Är du galen?» sade Kirstine Munk och rätade
stolt på sig.
»Jag är inte galen», sade den gamla, »men du är
galen, om du gör det. Fast det ligger i blodet.»
Kirstine gick upp mot gården. Abelone stultade
efter henne, mysande och småpratande för sig själv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
