Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dock kan den tid komma, då du kan hjälpa mig. Gud
göre våra döttrar snart vuxna och fagra. Med gods
och guld skall jag utstyra dem, om Gud unnar mig
att leva tillräckligt länge. Då skall jag trolova dem
med de bästa adelsmännen i riket och på så sätt tänker
jag få ett parti i riksrådet, som kan stödja mig i mina
planer.»
Han sköt henne ifrån sig och reste sig och gick
fram och tillbaka på golvet med stora steg.
»Vad tänker eders nåde på?» frågade hon.
»Jag tänker på att draga i krig», sade han.
Hon for upp. Han stannade framför henne och
klappade henne på kinden.
»Bliv inte förskräckt», sade han. »Gud skall föra
mig oskadad genom stridsvimlet, som han har gjort
förr.»
Men Kirstine Munk var inte rädd. Hon tänkte
bara på, att om det bleve krig, så bleve hon kvitt honom
på en tid, och hon hade all möjlig möda att dölja sin
glädje.
»Berätta, berätta», bad hon.
»Mina trosförvanter äro hårdt ansatta i
Nordtyskland», sade konungen. »Kejsaren rustar sina härar emot
dem, och det är hans mening att alldeles utrota
lutheranerna från jorden. Furstarna och städerna i
Nedersachsen ha skickat ett sändebud till mig och bedt
mig bliva deras anförare. Om jag mottager
uppdraget, råkar jag i krig med papisterna. Det blir för
visso ett svårt krig och segern är osäker. Men målet
är skönt, och tron bränner i mig. Ingen är väl heller
närmare till att strida för lutherdomens sak än
Danmarks och Norges konung.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
