Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem alla. Mången gång fick Philip Fuchs använda hela
sin auktoritet som gammal militär för att hindra hans
nåde från att inlåta sig en oöverlagd strid.
En morgon i Hameln kom konungen ridande bland
sina män i en ny röd dräkt.
»I ser på mig, Robinson», sade han till det engelska
sändebudet. »Gör det och lägg märke till mitt
utseende. I dag bär jag för första gången denna dräkt och
i den skall jag slå Tilly eller låta mitt liv.»
»Gud give eders nåde lycka i striden», svarade
sändebudet.
Som de stodo där och talade med varandra
väcktes konungens uppmärksamhet av ett buller i lägret.
Han red dit och fick se, att det var Jens Sehested, som
kommit tillbaka.
»Guds död, Jens», sade konungen, »din häst
störtar under dig och själv ser du ut som om du inte kunde
draga andan. Har du ridit så hela vägen så förvånar
det mig, att du inte har kommit förr.»
»Jag har ridit så fort jag har kunnat, eders nåde,
sade herr Jens. »Men i dag har jag ridit för livet.
Men här är inte tid att prata. Kort och godt, general
Tilly har gått över floden vid Höxten.»
»År du galen, karl», sade konungen. »Jag har ju
med egna ögon sett, att hertigen av Braunschweig
byggt skansar där och besatt dem för att försvara
övergången.»
»Besättningen flydde så fort den fick se de
kejserliga», sade Jens Sehested. »Och om jag får säga min
mening om hertigen, så fast han är eders nådes
systerson, finns det inte större skälm i hela Tyskland.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
