Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på Fredriksborg och skämtade med sina män och såg
med strålande ögon på sin gemål.
Men ögonblicket efter blev han allvarsam igen.
»Kirsten, Kirsten», sade han. »Kanske är du inte
så skyldig, som jag tror. Ingen dag skulle vara mig
gladare än den, när allt det här vore utplånat och jag på
nytt finge ta dig i mina armar.»
Hon vågade inte se på honom, medan han talade.
Han sköt tillbaka stolen och reste sig upp.
»Res nu till Fredriksborg och ät Jesu sanna
lekamen och drick hans blod och bed om förlåtelse för
dina och mina synder. Det där som doktorn givit dig,
kan ju vara här, tills det blir användning för det.
Jag kan väl vänta, tills du blir frisk igen.»
Han räckte henne sin hand, och hon gick. Sedan
stod han vid fönstret och såg, när hon for.
Hon såg inte upp, utan skrek och grälade. Han
såg, att hon slog efter Anne Kathrine och att hon
skulle ha träffat barnet i ansiktet om inte
hovmästarinnan hade hållit armen för. Han skulle till att öppna
fönstret, men besinnade sig och lät det vara. Han
blev stående tills karmen rullat över bron och det sista
bullret dödt bort. Därefter skickade han bud till staden,
att Peder Pay genast skulle komma till honom på slottet.
»Vad är det där för slag?» sade han och sköt fram
den lilla guldasken med pulvret till honom. »Har fru
Kirsten fått det av dig?»
»Det har hon, eders nåde», svarade doktorn.
»Vad gav du henne det till?»
»Hon bad om ett medel mot fräknar, som hon har i
ansiktet», sade doktorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
