Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och dock skulle han tiga och tåla, om bara
Kirstine uppförde sig så, att hon inte väckte ytterligare
anstöt. Han skulle göra det för de vackra barnens
skull, för landets och rikets skull. Låt vara att de
viskade i alla vrår, att konung Kristian var en hanrej,
själv skulle han då inte ropa ut det för hela världen.
Som han satt där och tänkte, hörde han att dörren
öppnades och urskiljde en varelse i mörkret.
»Är det du, Ulrik?» sade han. »Kom hit och drag
av mig stövlarna.»
Gestalten kom närmare, och nu såg han att det
var en kvinna. Innan han hann besinna sig, knäböjde
hon framför honom på golvet och började draga av
honom hans stora ridstövlar.
»Nej, men skickar fru Ellen en av sina tärnor i
stället för Ulrik», sade han och småskrattade. »Akta
dig, mitt barn, så att du inte river dig på sporrarna.»
»Ja, det skall jag, eders nåde», sade hon.
»Tack!» sade konungen, när han blivit befriad från
stövlarna. »Det lindrade. Mina fötter äro alltid så
onda, alltsedan jag störtade ned från vallen i Hameln.
Jag vill inte låta någon märka det. De få inte förstå,
att konungen är trött, förstår du. Ingen vet det utom
Ulrik, och nu vet du det också. Kan du tiga med
din konungs svaghet, så skall du få en rosenobel.»
»Jag kan tiga utan att eders nåde behöver giva
mig guld», sade hon.
»Då är du en ovanlig kvinna», svarade konungen.
»Men ifall du nu skulle ersätta Ulrik, så skulle du nu
draga av mig byxorna med.»
Han skrattade och klappade henne på huvudet.
»Vad heter du, mitt barn?» frågade han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
