Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Du kan godt stanna, Kirsten», sade konungen.
»Om vad som har händt, skola vi inte tala, och om du
förhåller dig ordentlig och anständig, skall ingen gå dig
för när. Du får själv svara för den aktning och1 ära du
åtnjuter av hovmännen. Du vet själv bäst, att jag
gjort dig till grevinna av Slesvig-Holsten och givit
dig gods och guld, och intill nu visat dig skyldig
vänskap, så att det är visserligen inte min skull utan
din egen, om du förlorat något därav. Du skall heller
inte tadla mig för att jag tog Vibeke till mig, då du
själv slog din kammardörr i lås mitt för näsan på
mig.»
Fru Kirstines axlar skakade som om hon snyftade.
Hon gömde ansiktet i ena handen, den andra låg på
stolen, som stod bredvid sängen med konungens
kläder. Hon hade redan lyckats få tag i hans memorial
ur fickan på hans tröja och höll på att gömma det i
sina kjolar.
»Låt bli att lipa, Kirsten», sade konungen slutligen
otåligt. »Gå till ditt rum och uppför dig ordentligt
kommande dagar, så skall allt gå godt och väl den
tid Gud ännu förunnar mig att leva på jorden. Om
du inte tänker på mig, så tänk på de vackra barn
du födt mig, och som jag ännu i denna stund säger dig
tack för.»
»Ack, eders nåde», sade hön.
»Ulrik», ropade konungen.
Den gamle tjänaren kom in.
»Ledsaga fru Kirsten till hennes kammare», sade
konung Kristian.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
