Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kirstine på modern med stora ögon. Hon släppte fru
Anne och gick fram och tog fru Kirstines hand och
kysste den.
»Ack, kära moder, du är sjuk», sade barnet.
»Varför kommer du inte till oss och varför är du ond på
Anne Kathrine?»
Kirstine Munk stirrade på henne. Så brast hon ut
i gråt och bredde ut armarna och drog Leonora till sig
och kysste henne.
»Barn, barn», sade hon.
Hon vände sig emot fru Anne, hållande Leonora
hårt tryckt intill sig.
»Lämna mig en stund ensam med Leonora», sade
hon. »Gå ned i trädgården med de andra barnen.»
»Det törs jag inte för hans nåde», sade fru Anne.
Hon tog tag i barnets ena arm för att draga det
till sig. Leonora grät och fru Kirstines ögon lågade.
»Jag skall nog råka dig en gång», sade hon.
Så lutade hon sig ned och kysste barnet på nytt.
»Aldrig skall jag glömma dig sådan du var i dag,
lilla Lene», sade hon.
Hon avlägsnade sig hastigt. Leonora Kirstine grät
högljudt, medan fru Anne gick bort med henne.
Men morgonen därpå var fru Kirstine alldeles
rasande. Hon sprang ned i barnens kammare och
började slå dem och använda sådana ord, att fru Anne
blev mållös.
»Slynor, horungar», skrek hon och lät slagen regna
ned över dem.
Fru Anne sprang efter konungen.
»Skall du slå mig, moder?» sade Leonora
Kirstine.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
