- Project Runeberg -  Danska Drottningar utan Krona / Sofie Amalie Moth /
63

Author: Carl Ewald Translator: Hugo Lindblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

båren, och ingen rörde de mera än Holger Parsberg,
som två dagar innan döden kom hunnit få sin
hjärteangelägenhet ordnad med sin gamle vän, om han också
ännu inte talat med Sofie Amalie.

Dagen efter begravningen knackade Morten Skinkel
på porten till Badstuestrade.

Han framförde en hälsning till madam Moth från
hans majestät och satt och stirrade på Holger Parsberg,
som var närvarande i rummet och inte tycktes vilja gå.
Han frågade efter jungfru Sofies befinnande och fick
veta, att hon var borta på Boldhusgatan hos Nikolaus
Bennich. Så frågade han efter var och en av familjens
medlemmar och måste slutligen rycka ut med, att han
hade en hälsning till madam Moth från hans majestät,
om hon bara ville förunna honom ett samtal mellan
fyra ögon.

Holger Parsberg ämnade presentera sig som Sofie
Amalies fästman, vilken var närmast till att bistå madam
Moth i livets angelägenheter, när ingen av hennes söner
var närvarande. De hade just talat om det, när
överstekammarherren kom, men innan han hann säga något,
steg madam Ida upp och förde med många bugningar
Morten Skinkel in i ett annat rum. Hon stängde dörren
omsorgsfullt efter sig, förvissade sig om, att madam
Hals inte var i farvattnet, och satte sig slutligen till rätta
med ögon, som lyste av begär efter att få erfara den
kungliga hälsningen.

Överstekammarherren såg på henne och tänkte, att
hos henne skulle han inte möta några svårigheter i sitt
något delikata uppdrag.

-»Madam Moth», sade han, »jag kan omtala för eder,
att det kommer att vederfaras edert hus en stor ära.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:09:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dandrott/3/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free