Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jungfru Sofie», sade han. »Förlåt mig mina hårda
ord. Det var min stora kärlek, som lade dem i min
mun. Nu går I och är vred. Men I skall veta, att
vad än ert öde blir, så är jag er trognaste vän, nu och
alltid. Jag följer er vart I går och är alltid redo, om
I behöver mig. Om det behövs, skall jag gå i tjänst
hos kungen, som jag hatar, och kröka rygg för den,
som bringar er i vanära.»
Hon hade rest sig, och stod med huvudet vändt
mot staden.
»Ja», sade hon förstrött.
Och så gick hon hemåt längs vallarna, utan att se
sig om.
Holger Parsberg satt kvar och såg efter henne, tills
hon försvunnit. Då tog han med ett smärtans leende
upp den blomma, hon plockat sönder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
